vy uppifrån av skogslandskap och jordbruksmark
Bild: Hans Ott, Unsplash
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.

Sverige har mest skog i hela EU. Omkring 70 procent av landets yta täckts av skog. Den större delen av dessa skogar kännetecknas av intensivt skogsbruk och kalhyggen och är unga, produktiva skogar som domineras av gran och tall.

Dessa skogar är fattiga på varierade livsmiljöer och har därför begränsad förmåga att stödja biologisk mångfald. Forskning visar dessutom att skogar blir alltmer mottagliga för klimateffekter som torka och skogsbränder.

– Det kräver skogsförvaltningsmetoder som ökar skogens och trädens motståndskraft, säger Torsten Krause vid Lunds universitet.

Enstaka procent hyggesfritt

Han och kollegor har studerat vad som hindrar skogsägare att använda så kallade hyggesfria metoder vid avverkning. De uppskattar att bara en till fem procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas med hyggesfria metoder.

– Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.

I studien har forskarna intervjuat skogsaktörer: Europeiska och nationella skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar samt skogsägare och skogsförvaltare som redan använder hyggesfria metoder.

Man vågar inte göra annorlunda

Så vad står i vägen för hyggesfria metoder? De etablerade aktörerna angav ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet samt bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk.

De som redan använde sig av hyggesfria metoder angav kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen som de största hindren i Sverige.

– Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause.

Företagen sätter tonen

Dessa skogsbrukare menade också att skogsföretag och skogsföreningar har ett starkt inflytande på skogsförvaltning via sina virkeshandlare och entreprenörer.

Majoriteten av all information som de fick hemskickad, i form av flygblad, kurser och gratis studiebesök, innehöll information om industriella skogsförvaltningsmetoder. Sammantaget upplevde skogsbrukarna att det var svårt att få kunskap om, och utveckla användningen av, hyggesfria metoder.

– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder, säger Torsten Krause.

– Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda.

Viktigt att se traditioner och normer

Det här visar, menar forskarna, att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera som tekniska lösningar, i en omställning.

– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande. Vi vet att olika skogsförvaltningsmetoder kommer att behöva skalas upp i framtiden, och vi måste arbeta tillsammans för att skapa kunskap och kompetens för att göra det, säger Torsten Krause.

Sverige toppar skogslistan i EU

Sverige har det största skogstäcket i EU: 28 miljoner hektar skogsmark, cirka ca 69 procent av riksarealen. Av skogsytan är 23,6 miljoner hektar produktiva skogar. Av de produktiva skogarna är 80 procent är jämnåldrade.

Cirka 187 000 hektar huggs ner per år, motsvarande 0,8 procent av den produktiva skogen. Ytterligare 255 000 hektar rensas och 313 000 hektar gallras (Riksskogstaxeringen, 2020).

Hälften av Sveriges skogsmark ägs av cirka 320 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14 procent av landets skog.

Källor: Lunds universitet samt SkogsSverige

Vetenskaplig artikel:

Barriers to expanding continuous cover forestry in Sweden for delivering multiple ecosystem services, Ecosystem services.

Kontakt:

Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS
torsten.krause@lucsus.lu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera