två kvinnor går bredvid varandra i trädgård, en yngre och en äldre
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Risken för depression är större för dem som tar stort ansvar för en äldre förälder, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det är särskilt tydligt i södra Europa men syns även i de nordiska länderna, visar en avhandling från Lunds universitet.

Om man tar stort ansvar för att vårda en gammal förälder, hur påverkar det sådant som psykiskt mående och närvaro på jobbet? Det är ämnet för en avhandling vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar. Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk, vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet, säger avhandlingens författare Elisa Labbas.

Obetalt arbete hemma, frånvaro på jobbet

Hon har studerat ett antal europeiska länders mönster vad gäller sådant som lönearbete, obetalt omsorgsarbete och livskvalitet. Länderna skiljer sig sinsemellan: i Norden sköts stor del av omsorgsarbetet av det offentliga och i södra och östra Europa sker mer av samma arbete i hemmet. Detta obetalda arbete utförs ofta av kvinnor – som många gånger samtidigt har ett lönearbete.

Detta är omsorgsansvar

“Omsorgsansvar” definieras i avhandlingen som regelbunden hjälp till en egen förälder med personlig omvårdnad som påklädning, hjälp med bad eller dusch och hjälp med måltider och toalettbesök. Det omfattar även hjälp med pappersarbete samt praktiskt hushållsarbete, som att handla, städa, sköta trädgård eller ordna med transporter. Hjälpen kan ha skett varje dag eller mindre ofta, men med regelbundenhet.

I hela Europa är omsorg för föräldrar kopplad till en ökad risk för sjukfrånvaro, visar avhandlingen.

Risken för sjukfrånvaro är högre i länder där många får hemtjänst. Det skulle kunna tyda på att hemtjänsten inte räcker fullt ut och familjemedlemmar måste ta ett större ansvar än förväntat, enligt Elisa Labbas.

Inga bevis syns dock för att många skulle minska sin arbetstid, eller sluta jobba, på grund av omsorgsansvar för en förälder.

Risken för depression ökar

Dessutom finns en koppling mellan obetalt omsorgsarbete och eget mående. Kvinnor i södra Europa som tar ett stort vårdansvar uppvisar de dystraste siffrorna vad gäller livskvalitet och risk för depression.

Även i Norden syns sambandet, om än inte lika starkt. De män och kvinnor i Norden som tar ett stort ansvar för en äldre förälder upplever också en sämre livskvalitet och har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte tar ett sådant ansvar.

Anhöriga behöver mer stöd

Resultaten tyder på att det är vanligt att uppleva svårigheter med att kombinera arbete och omsorg. De visar också att de nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv, menar Elisa Labbas.

Hon vill betona vikten av att politiker – som uttryckligen vill att människor ska kunna jobba längre och vara friska – beaktar och ger stöd till familjemedlemmar som tar hand om äldre och kanske sjuka släktingar. När stora reformer görs måste man också beakta den offentliga äldreomsorgens betydelse för anhöriga i arbetsför ålder.

Avhandling:

Squeezed in Midlife: Studies of unpaid caregiving among working-age men and women across Europe, Elisa Labbas.

Kontakt:

Elisa Labbas
elisa.labbas@ekh.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera