Områdena där Covid-19 slog hårdast – här är gemensamma nämnarna

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Trångboddhet, utbildning och inkomst – de faktorerna avgjorde hur hårt pandemin slog mot olika områden i Sverige, enligt en studie från Göteborgs universitet.
– Det här är något man pratat om men egentligen inte kunnat påvisa tidigare, säger forskaren Mia Söderberg.

Forskarna bakom den aktuella studien har tittat på data från Statistiska Centralbyrån och Folkhälsomyndigheten. De har haft tillgång till information om levnadsvariabler och bekräftade fall av covid-19 för alla Sveriges invånare.

På grund av avvikande smittmönster inkluderades i studien inte personer bosatta på äldreboenden eller på boenden för personer med nedsatt fysisk förmåga.

Trångboddhet avgörande riskfaktor

I det statistiska materialet har forskarna kunnat följa smittspridningen månad för månad, från januari 2020 till juni 2021. De pekar på vad de värst drabbade områdena i Sverige har gemensamt, nämligen:

Hög andel trångbodda hushåll
Låg socioekonomisk status i form av låg utbildnings- och inkomstnivå
Hög andel personer med invandrarbakgrund
Hög andel personer som arbetar inom vård och omsorg

Trångboddhet var en avgörande riskfaktor för att testa positivt för covid-19, särskilt i kombination med annan socioekonomisk sårbarhet.

– Det här är något man pratat om men egentligen inte kunnat påvisa tidigare, säger Mia Söderberg som är psykolog och docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Resultaten kan tyckas självklara men har inte analyserats utifrån data med tillgång till ett helt lands befolkning – eller med hänsyn till hur flera riskfaktorer kan samverka, säger Mia Söderberg.

De värst utsatta områdena drabbades ofta hårt upprepade gånger under pandemin, under dess olika faser.

Kan hjälpa inför nästa pandemi

Utmärkande för en pandemi driven av en infektionssjukdom är ett smittspridningsmönster där grupper med vissa livsförhållanden är extra utsatta för smittrisker. Det är därför viktigt att identifiera faktorer som förutspår spridningsmönster över tid och geografiska områden, enligt forskarna.

– Det är uppenbart att områden med sämre levnadsförhållande och hög andel anställda inom hälso- och sjukvård fått bära en tung börda under pandemin. Genom denna studie hoppas vi bidra med kunskap om olika människors utsatthet vid intågandet av en utbredd sjukdom, men också att underlätta skyddsberedskapen vid nya pandemier, säger Mia Söderberg.