Bild: Johnny Mcclung/Unplash
Artikel från Högskolan Kristianstad

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker.

Det menar forskarna Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson från Högskolan i Kristianstad, som båda arbetar med skönlitteratur och didaktik*.

*Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll.

Mary använder termer som historiemedvetande och historisk empati när hon förklarar vad det handlar om. Första termen är vetskapen om att människor existerar i tid och rum och alltid på något sätt präglas av detta. Det vill säga att de har en härkomst och en framtid, samt vetskapen om att ingenting är oföränderligt.

– Skönlitteraturen kan ge barn och ungdomar kunskap om historien genom att de får uppleva den och identifiera sig med karaktärer som lever i andra tider, förklarar Mary och ger sig i kast med den andra termen.

– När man läser historiska texter är det viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext de levde i. Att göra det brukar kallas historisk empati.

Ett gemensamt arbete i klassen

Hur ska då läraren gå till väga med eleverna och den skönlitterära boken för att nå de önskade resultaten? De båda forskarna menar att arbetet med boken behöver vara ett gemensamt klassarbete, där eleverna läser, samtalar, skapar och skriver.

– Eleverna arbetar helt enkelt med boken, det lästa, på olika sätt. Det är också viktigt att kontextualisera, påpekar Jenny. Boken och handlingen måste sättas in i ett historiskt sammanhang. När var den aktuella tidsepoken? Hur såg samhället ut? Hur levde man? En del elever behöver denna information innan de börjar läsa boken.

– Läraren för lämpligen textsamtal* med något förhållningssätt, olika lässtrategier. Exempelvis kan man inspireras av receptionsteoretikerna Aidan Chambers eller Judith Langers arbete, föreslår Mary.

*Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Det är ett arbetssätt och ett redskap som stöttar elever att nå förståelse om en text de läst där samtalen har en nyckelroll i språk- och kunskapsutveckling. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal och båda har fått stort inflytande i Sverige.

Precis som Mary anser Jenny att samtalet med eleverna är centralt. I det kan eleverna få sätta ord på sina egna tankar samtidigt som de får lyssna på andra.

– På det sättet kan förståelsen för texten, och ämnet, både breddas och fördjupas. I samtalet kan jag som lärare även hjälpa till att dra paralleller mellan dåtid och nutid, och kanske också komma in på framtiden.

Dåtiden ger perspektiv åt samtiden

Genom att förstå historien förstår man också samtiden bättre enligt forskarna. En del frågor är allmänmänskliga – existentiella frågor som handlar om makt, relationer, kärlek, död och utanförskap.

– Det är frågor som människan i alla tider uppehållit sig vid och som man genom skönlitteraturen kan närma sig och samtala om. Tillsammans med läraren kan eleverna då diskutera skillnaderna mellan dåtid och nutid, och eleverna kan fundera hur de själva skulle lösa liknande problem i dag, föreslår Jenny och konstaterar.

– Du kan alltså använda litteraturen för att få både exempel och svar, som du sedan kan ta med dig in i ditt eget liv.

Högskolan på Bokmässan

Om du besöker Bokmässan i Göteborg har du möjlighet att lyssna till Mary och Jenny som kommer att prata om hur skönlitterära berättelser kan användas för att barn ska kunna lära sig historia. Som underlag för samtalet har de den skönlitterära boken “Den försvunna staven” som är skriven av Jenny Edvardsson.

När och var: Lördag 24 september klockan 15.00 på Lärarscenen.

Publikationer:

Kontakt:

Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad, mary.ingemansson@hkr.se
Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, jenny.edvardsson@hkr.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera