Artikel från forskning.se

I Sverige har antalet dagar med hetta över 30 grader mångdubblat, skogsbränder, översvämningar och torka ökar i intensitet. Sommarhalvåret kommer med extremväder förr eller senare, men är vi beredda?

Under extremsommaren 2018 registrerades temperaturer på över 30 grader runt 200 gånger på olika orter i Sverige.

Djur och människor svettades och led i den extrema värme. Från maj till september rådde torka, vilket förvandlade frodiga åkrar till dystopiska ödelandskap. Samtidigt härjade skogsbränder i stora delar av Mellansverige, delvis som en effekt av den extrema torkan.

Man skulle kunna tänka sig att somrar fyllda av klimatrelaterade trauman gjort att svenska myndigheter fått upp ögonen för hur viktigt det är att vara förberedd på – och att lära sig hantera – extremväder. Nope, konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport från februari 2022:

“Sverige saknar kunskap om konsekvenserna för befolkningens hälsa i händelser av värmeböljor, översvämningar, torka och andra klimatrelaterad händelser”, menar expertrådet. Deras främsta kritik är att bristen på ett sammanhållet ansvar.

Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bild: David Nyrén – Eget arbete, Public Domain

Men kanske är det inte så konstigt egentligen?

Förvisso har vi i Sverige upplevt värmebölja, översvämning och skogsbränder förr, men inte på samma sätt som de senaste åren och vi kan därför sägas vara nybörjare på att leva med ett mer oberäkneligt klimat.

Det tror i alla fall Erik Glaas, klimatforskare vid Linköpings universitet som har undersökt beslutsfattares försök att öka samhällens beredskap kring olika katastrofväder. Enligt honom kan det svenska samhället liknas vid någon som nyligen har vaknat och sömndrucket famlar efter sina glasögon.

Ovana att hantera höga temperaturer

– Vårt samhälle är inte anpassat för att hantera höga temperaturer utan till att stänga ute och skydda oss från kyla. Idag är skyfall och värme de klimatvariabler som pekas ut som mest skadliga för oss. Värme och värmeböljor har absolut störst påverkan på vår hälsa, men skyfall och översvämningar i tätorter har kapacitet att ha störst ekonomisk påverkan.

På Linköpings universitet pågår just nu ett samarbete med fastighetsägare i Gävle kommun, där forskarna undersöker konsekvenserna av de översvämningar som drabbade staden 2021.

Forskarna har analyserat en del av de skadade byggnaderna, och drygt 9 000 skadeärenden har hittills dokumenterats. De visar att de ekonomiska konsekvenserna av översvämningar kan bli enorma.

Värmen är värst

Yrvakenheten till trots anser Erik Glaas att Sverige är mer förberett för översvämningar än för värmeböljor och torka.

– Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra, men eftersom det alltid är någon tätort varje sommar som får svåra skador på grund av skyfall har många kommuner idag ett pågående arbete som kopplar till kraftiga regn och översvämningar. Det hjälper mycket om man har upplevt extremt väder, det gör ofta att man börjar agera.

– Det finns också en uppsjö av tekniska lösningar för att hantera översvämningar, säger han.

Hans spaning bekräftas av Nationella expertrådet för klimatanpassning som i sin rapport skriver att bara en tredjedel av Sveriges kommuner har tagit fram checklistor eller handlingsplaner för värmeböljor. Och av dem kan en tredjedel peka på konkreta åtgärder kopplade till värmehotet.

  • Allra vanligast är att installera luftkonditionering och fläktar på äldreboenden.
  • Näst vanligast är skuggning, till exempel solskydd på skolgårdar.
  • Men bara ett fåtal kommuner säger att de tar hänsyn till värmeböljor när de bygger nya vårdboenden och förskolor.

Läs också: Grönska på förskolan skyddar barn från farlig hetta

Även på ställen där det är viktigt med en låg inomhustemperatur, till exempel sjukhus, kommer höga utomhustemperaturer ofta som en chock. Exempelvis fick Visby lasarett under sommaren 2021 ställa in operationer på grund av för hög temperatur och luftfuktighet som bland annat påverkade sterilt material.

Träd är lösningen

Fler och värre översvämningar, värmeböljor och skogsbränder – det är lätt att bli nedstämd och oroad med tanke på att det är ett faktum. Men det finns hopp.

Det må vara för sent att snabbt få till en drastisk minskning av koldioxidutsläppen och således undvika ytterligare ökningar av den globala medeltemperaturen. Men även relativt små åtgärder för att minska klimatrisker kan få stor effekt.

För att hantera översvämningar, torka och värmeböljor handlar det enligt Erik Glaas främst om att plantera träd.

– Det går att lösa ganska många av problemen med samma sak – mer grönska och infiltrerande ytor. Vi har till exempel sett att träd har en jättestor effekt på temperaturen i tätorter, ibland kan träd medverka till tio grader lägre temperatur än omgivningen.

Planera för träd vid nybyggen – ännu inte ett krav

I plan- och bygglagen finns specificerat hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas vid ett nybygge, men det står ingenting om hur många träd som bör planteras.

Miljöhänsyn blir alltså sekundärt. Ett uppenbart problem, enligt Erik Glaas.

Men även om det gick att ställa krav på att plantera tillräckligt många träd för att mildra effekterna av en översvämning, kan de aldrig ersätta de träd som huggs ner för att ge plats åt nybygget.

– Det inte samma sak att ersätta 100 år gamla ekar som kan suga upp massor med vatten med nyplanterade träd. Det börjar finnas behov av att rädda almarna igen, säger Erik Glaas, och syftar på händelsen då tusentals människor slöt upp för att hindra nedsågningen av flera hundraåriga almar i Kungsträdgården, maj 1971.

Hängmattor hängdes upp som skydd mot nedhuggning under Almstriden i Kungsträdgården maj 1971. Bilden är från en manifestation 50 år senare. Bild: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0

Träd skyddar mot extrema temperaturer

Att plantera träd och anlägga trädgårdar är en flera tusen år gammal metod för att sänka temperaturen i ett mikroklimat. I Indien under förhistorisk tid anlade man till exempel trädgårdar på taken eftersom växtlighet skuddar mot värme, dels genom att skänka skugga, dels eftersom växter absorberar en del av solinstrålningen. Dessutom kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).

Under antiken fyllde romarna sina atriumgårdar med växter, träd, dammar och fontäner. Förutom att vara sköna för ögonen skänkte växterna och vattnet skugga och svalka under sommaren.

Det finns resurser för att klara konsekvenserna av extremväder, men för att göra det framgångsrikt krävs det oerhört mycket samverkan och samarbeten, menar Erik Glaas.

– I vissa nya områden finns det jättesmarta klimatlösningar. Problemet är att det är få som kan dra nytta av dessa investeringar. Idag planerar vi för dem som har pengar. Vi måste omprioritera och fördela resurserna till de som behöver dem mest, till exempel äldreboenden, förskolor och i miljonprogramsområden utan grönska.

Utbränt vrak av bil vid länsväg 668, året efter skogsbranden i Västmanland 2014. Bild: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0

Dags att öva skogsbrand

Ett hetare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Eftersom många svenskar bor nära skogsområden eller flyttar ut till sina sommarstugor, ökar risken för att möta en skogsbrand.

Detta är vi inte förberedda på enligt Enrico Ronchi, forskare i brandteknik och evakueringsmodellering vid Lunds tekniska högskola.

Till exempel finns det ofta bara en väg för att ta sig ut ur ett samhälle, och om den brinner blir läget snabbt kritiskt. I pressade situationer tenderar människor också att fokusera på det omedelbara hotet snarare än att analysera all tillgänglig information och därefter välja det mest logiska alternativet. Och därför är det, enligt Ronchi, hög tid att börja öva evakuering!

  1. Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut?
  2. Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas?
  3. Hur förbereder man sig så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?

– Många länder som ofta drabbas av skogsbränder har program som är till för att förbereda invånarna för sådana katastrofer. I USA och Kanada har man till exempel tränat invånarna mentalt så att de snabbt kan packa en väska med rätt grejer, alltid ha bilen fulltankad och ha koll på vilken väg som är bäst att ta i en nödsituation.

Vi i Sverige har inte haft lika stora problem med skogsbränder och står därför handfallna. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, enligt Enrico Ronchi.

– Men vi måste räkna med att bränder liknande de 2018 kommer att hända igen och då måste vi vara förberedda.

Satellitbild på skogsbränderna i Hälsingland 2018. Bild: NASA

Verktyg för att öka beredskapen för skogsbränder

Förutom evakueringsplaner har exempelvis Kanada utvecklat nationella guider för att minska konsekvenserna av skogsbränder nära samhällen. Nu försöker Ronchi och hans kollegor, med stöd av bland annat kanadensiska samarbetspartners, att utveckla ett liknande digitalt verktyg som ska användas för att kartlägga sårbara områden inom Sverige. Forskarna har även utvecklat ett virtual realityspel som visar hur det är att köra bil i rök.

– Det är som ett vanligt datorspel, men förbereder spelaren på en verklig situation. Vi hoppas att den kan gå hem speciellt hos den yngre generationen.

Enligt Enrico Ronchi går det inte att begära att ansvaret för att människor är förberedda när skogen väl brinner ligger på en och samma instans. I slutändan är det upp till var och en, speciellt när det handlar om att inte starta skogsbränder överhuvudtaget.

– Det bästa är om bränderna nära bebyggelse inte startar alls. Därför är det viktigt att ta ansvar och följa instruktionerna. Råder eldningsförbud – respektera det. Tyvärr ser vi ofta att det räcker med ett dåligt beslut för att det ska få katastrofala konsekvenser.

Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera