Därför behövs grönområden på förskolan

Förskolegården är en av de utomhusplatser där barn regelbundet leker. Allt mer forskning visar att naturen kan ge oss värdefulla så kallade ekosystemtjänster, det vill säga mycket mer än bara rena naturresurser som frukt, grönsaker och virke. Till exempel rening av luft, bullerdämpning, pollinering – och en mängd hälsofördelar. En rad vetenskapliga studier har visat att gröna omgivningar kan gynna mental och fysisk hälsa. Dessa fördelar gäller inte minst lekande barn.

Hälsofördelar med gröna miljöer

• Allmänt välbefinnande, sänkt puls
• Lägre BMI genom ökad rörlighet
• Bättre koncentration, vilket kan leda till bättre skolresultat
• Upptäckarglädje och kreativitet
• Samarbete och mindre hierarki
• Ökad vilja att skydda naturen för framtiden.

Källa: Fredrika Mårtensson, Matteo Giusti

Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog på SLU, har forskat på förskolegårdar och barns lek sedan början av 90-talet. Redan då kunde man se att det är stor skillnad på kvaliteten på barns lek inomhus och utomhus. Förutsättningarna för lek är annorlunda utomhus, påpekar hon. Inomhusmiljöer är ofta mer krävande för barn med olika rum och saker som uppfordrar till specifika aktiviteter.

– I en bra utemiljö däremot kan utevistelsen fungera som ett frirum för barnen där de kan vara mer kreativa och skapa sin egen ordning. Naturkontakten innebär att fler barn får en chans att vara med, samtidigt som det blir lättare för enskilda barn att gå in i och ut ur leken vid behov.

”Löst material” stimulerar fantasin

En förklaring är det ”lösa materialet” som finns i naturen; saker som inte är designade för ett speciellt ändamål utan istället uppmuntrar barnen att upptäcka och använda sin fantasi. Genom att använda sig av det som finns i naturen använder barnen sin kreativitet och kritiska tänkande. När det sociala flyter på bättre, blir det också lättare att förhandla och lösa småkonflikter.

–  Förskollärare som annars får lägga mycket tid på att lösa konflikter berättar hur allt det där försvinner när gruppen kan gå ut i en rymlig, grön och varierad miljö. Men där det finns en mer designad lekställning blir leken mer hierarkisk, med någon som klättrar högst upp, kanske säger sig vara kapten eller liknande. Då blir det ”inomhuslek” utomhus och utomhusleken förlorar sin potential, säger Fredrika Mårtensson.

Samband mellan grön miljö och hälsa

– När vi går ut så blir vi lite rörligare, och det i sin tur har flera positiva effekter, men det finns också direkta samband mellan gröna miljöer och hälsofaktorer. Till exempel blir barnens BMI lägre, koncentrationen blir bättre och välbefinnandet ökar, säger hon.

En förklaring till det ökade välbefinnandet ligger i vår biologi, menar hon. Naturmiljöer innehåller så kallade fraktala mönster, det vill säga komplexa mönster som är rika på detaljer och samtidigt innehåller upprepning och ordning. Eftersom man både ser återkommande mönster och en slumpvariation, håller sig vår hjärna nyfiken och vaken på en lagom nivå.

– Det räcker med att vi tittar på ett träd så responderar hjärnan positivt. En teori är att vi har två typer av uppmärksamhet: en spontan uppmärksamhet, fascination, och en riktad uppmärksamhet som vi till exempel använder när vi jobbar – en typ av koncentration som man ofta blir trött av efteråt.

Klarar mer info när vi inte måste ta beslut

Den spontana uppmärksamheten tar bland annat in information som prassel i buskar, speglingar på vattnet eller en bil som signalerar. Forskning har visat att vi kan ta in upp till 11 miljoner sådana informationsbitar per sekund och att den dessutom inte kräver några beslut av oss. Därför kan hjärnan vila och återhämta sig. Vår riktade uppmärksamhet klarar däremot bara av att ta in 10-15 informationsbitar per sekund. För att klara av att lösa våra uppgifter behöver vi stänga ute mycket av informationen som finns i omgivningen. Därför tar det mycket energi från oss och kan i slutändan leda till att vi blir glömska, irriterade och riskerar att gå in i väggen.

– Vi vuxna använder oss mycket av det visuella för att nå välbefinnande. Men för barn handlar det också mycket om att vara i närkontakt med sin närmiljö. De vill ta sig an den fysiska miljön och utforska den. För barn är det helt livsnödvändigt, säger Fredrika Mårtensson.

Tre faktorer för en bra utegård

• En stor yta på minst 3 000 kvadratmeter. På ytor mindre än 1 000 kvadratmeter får barnen inte upp farten i leken och allas behov kan inte tillgodoses.
• Gott om träd, buskar och växtlighet. Fascinerande natur och ”löst material” stimulerar kreativitet och upptäckarglädje, och förbättrar barnens koncentration.
• Bra mix av öppna ytor och vegetation. Det ger många små ”rum”, vilket innebär att barnen kan navigera i lekflödet och skifta mellan aktivitet och vila.

Källa: Fredrika Mårtensson

Flera studier har visat att barn som har en emotionell kontakt med naturen också blir mer benägna att vilja skydda den och arbeta med naturfrågor i framtiden. Att förstå och känna samhörighet naturen redan som barn är därför viktigt. Hur vi kan uppnå detta intresserar Matteo Giusti, forskare i miljövetenskap på det tvärvetenskapliga programmet Urban studio vid Högskolan i Gävle.

Tre sorters färdigheter

Till exempel kan man ge förutsättningar för denna emotionella kontakt genom att skapa plats för naturen i stadsplanering, på skolor och förskolegårdar, menar han. Platser för olika naturupplevelser kan i sin tur ge barnen olika färdigheter. Matteo Giusti delar in dessa färdigheter i tre faser:

– Den första är att kunna vara i naturen, att känna sig bekväm i och nyfiken på den.

– Den andra fasen är att kunna läsa platsen, att kunna agera i naturen som till exempel när man klättrar på stenar. I denna fas lär man också känna naturen runt omkring sig och får en personlig koppling till den.

– Den tredje fasen är att kunna känna att man är för naturen: att man känner sig som ett med den och vill ta hand om och skydda den.

Behövs olika natursituationer

För att tillägna sig dessa färdigheter behövs olika typer av natursituationer. Faserna utvecklas inte linjärt utan har många komplexa samband. För att kunna känna sig bekväm i naturen kan det till exempel räcka med att man leker och vistas i en naturmiljö. Men för att nå den tredje fasen där man är för naturen behövs en rad olika upplevelser, även sådana som är mer strukturerade och där någon mentor deltar och styr aktiviteten.

– Odling är ett bra exempel. Här behövs instruktioner från en mentor om hur man ska vårda plantorna för att lyckas med odlingen. Samtidigt lär sig barnen viktiga saker som var maten kommer ifrån.

Olika typer av situationer bidrar till barns färdigheter i naturen

Fri lek – innehåller situationer som innehåller kreativa uttryck, fysisk aktivitet, utmaningar, inblandning av olika sinnen samt att leken drivs av barnen själva.

Tankeväckande aktiviteter – innehåller situationer med känslor av överraskning, förundran och också just tankeväckande aktiviteter.

Inåtvända aktiviteter – innehåller situationer av intimitet, mindfulness och återhämtning.

Strukturerade aktiviteter eller naturskoleaktiviteter – karaktäriseras av att en mentor finns inblandad, att aktiviteten inte styrs av barnen själva utan istället innehåller instruktioner samt att det ibland finns en social/kulturell förstärkning i form av positivt grupptryck eller stöd från nära personer.

Ytterligare två kategorier som kan kopplas till de andra är Inblandning av djur och Underhållning.

Källa: A Framework to Assess Where and How Children Connect to Nature. Giusti M, Svane U, Raymond CM and Beery TH (2018) Front. Psychol. 8:2283.

Att sedan dela sin naturupplevelse med någon person som är viktig för en, stärker upplevelsen  – vare sig det är en förälder, en släkting eller en lärare, enligt Matteo Giusti.

En annan fördel med naturliga grönområden är att de ger ett bra skydd mot värme och sol. Vid Göteborgs universitet pågår ett forskningsprojekt för att ta reda på hur förskolebarn påverkas av värmeböljor och ett framtida, varmare klimat. I en delstudie undersöktes 438 förskolor i Göteborg och deras utegårdar.

– Ungefär en tredjedel av dem saknar tillräckligt med skuggad yta och då blir det svårare att vara ute, säger Fredrik Lindberg, projektledare och forskare inom stadsklimatologi och naturgeografi.

Barns värmereglering är inte lika utvecklad som hos vuxna och barnen har inte heller samma kognitiva förmåga att ta ett beslut om att leka i skuggan istället, förklarar han. Än så länge beskrivs värmeböljan inte som ett problem av förskolepersonal som intervjuats i studien. Värmen beskrivs ibland som ett besvär, som går att lösa. Men i ett framtida varmare klimat skulle det kunna bli till ett problem, menar han.

Träd ger bästa skuggan

En lösning kan förstås vara att stanna inomhus och leka, men eftersom värme utomhus brukar innebära att det är rätt varmt inomhus också är det inget bra alternativ. Särskilt inte med tanke på övriga positiva effekter av de gröna ytorna utomhus. Faktum är att den bästa typen av skugga är den som träden ger, enligt Fredrik Lindberg.

– Ett träd blir inte lika varmt som segeldukar, parasoll eller andra artificiella material. Dessutom är träden mer beständiga och avger också lite vattenånga.

I takt med att vi lär oss allt mer om vad naturen ger oss uppstår också nya frågor. Fredrika Mårtenssons senaste forskning handlar om lek och lärande på skolgårdarna.

– Vi bygger och förtätar städerna och det finns en tendens att skolgårdar får mindre utrymme. Dessutom vill man numera ha en del undervisning ute. Skolgården förväntas numera fylla jättemånga funktioner. Vad händer när det både ska vara ett frirum där barnen får 30-40 procent av sitt dagliga rörelsebehov tillgodosett och samtidigt ska fungera som ännu ett klassrum?

Text: Madeleine Johansson på uppdrag av forskning.se