Bild: Rene Bernal/Unsplash
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.

Barn med migrantbakgrund (flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands) hade lägre sannolikhet att diagnostiseras med bland annat depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser, jämfört med svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar Sannolikheten för att få dessa diagnoser var ungefär 40 procent lägre för barnen med utländsk bakgrund.

Om barnen fick någon av de studerade diagnoserna hade barn med utländsk bakgrund lägre sannolikhet att få vissa rekommenderade behandlingar, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar med samma diagnos.

Barn med utländsk bakgrund hade ungefär 30 procent lägre chans att få psykoterapi vid depression eller ångestdiagnos, och ungefär hälften så stor chans att få adhd-läkemedel vid adhd-diagnos som svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar.

Ojämlik psykiatrisk vård

– Våra fynd pekar på att det finns en ojämlikhet i både tillgång och kvalitet vad gäller psykiatrisk vård för barn och unga med migrantbakgrund, jämfört med inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Vi vet sedan tidigare att barn med migrantbakgrund har större risk för psykisk ohälsa och dessutom riskerar att inte nå den psykiatriska vården i samma utsträckning som svenskfödda. Våra resultat bekräftar den bilden och tyder på att de barn med migrantbakgrund som väl når vården riskerar att inte få den rekommenderade behandling som finns tillgänglig, säger Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Ska studera orsakerna

Eftersom studien baseras på registerdata har forskarna ingen information om deltagarnas upplevda behov av vård, eller om behandlingar som har erbjudits men avböjts. Studien kan inte säga vad de noterade skillnaderna beror på, vilket forskarna nu undersöker vidare.

– I vår nästa studie försöker vi förstå mer om orsakerna till skillnader i psykiatrisk vårdkonsumtion mellan barn med och utan migrantbakgrund, bland annat genom att titta på bostadsområdets betydelse. Det är också viktigt att försöka förstå vad skillnaderna i de behandlingar som ges beror på, säger Ester Gubi.


Så gjordes forskningen
  • Forskarna undersökte skillnader mellan barn med utländsk bakgrund – flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands – och svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar, gällande sannolikheten att få vissa psykiatriska diagnoser och de behandlingar barnen ges när en diagnos har satts.
  • Studien utgår från alla barn mellan 6 och 17 år boende i Stockholm mellan åren 2006 och 2015. Vissa grupper uteslöts ur analysen, däribland barn som hade en psykiatrisk diagnos innan studiens start, barn födda utomlands med två svenskfödda föräldrar och adopterade barn.
  • Studiepopulationen var drygt 444 000 individer: drygt 60 procent var svenskfödda med svenskfödda föräldrar, drygt 31 procent var svenskfödda med minst en förälder född utomlands och drygt 8 procent var utrikesfödda, varav 1 procent flyktingar.
  • Uppgifterna hämtades ur forskargruppens registerdatabas innehållande demografiska uppgifter och vårddata. Forskarna fokuserade på ett antal psykiatriska diagnoser och vilka behandlingar som givits inom tre månader efter diagnosen satts. Resultaten justerades för ålder, kön och föräldrarnas inkomst.

Vetenskaplig artikel:

Are all children treated equally? Psychiatric care and treatment receipt among migrant, descendant and majority Swedish children: a register-based study.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera