Problem efter höftledsoperationer kopplas till genetisk risk

Nästan 90 procent av alla patienter som får en ledprotes i höft- eller knäled insatt slipper problem efter ingreppet. En del proteser måste dock opereras om.

Oftast beror det på att protesen lossnat, så kallad aseptisk lossning. Enligt Svenska ledprotesregistret behöver ungefär 2 000 patienter om året operera om sin höftprotes. För 400 av dem behövs mer än en operation.

Orsakerna bakom dessa ofta upprepade proteslossningar är delvis oklara och en analys av genetiska riskfaktorer har inte gjorts tidigare.

Genetiska riskfaktorer undersöktes

Forskare bakom en ny studie har nu undersökt om det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter drabbas av ett flertal proteslossningar, medan andra patienters proteser sitter fast i decennier.

Forskarna använde en metod där hundratusentals gener från drygt tusen patienter som opererats med höft- eller knäprotes undersöktes i en helgenomstudie (kartläggning av hela arvsmassan, redaktionens kommentar).

Större risk med blodgrupp B

Forskarna fann ett antal riskgener. Bland dessa finns gener som hänger ihop med AB0-blodgrupperingen. En specifik gen är kopplad till blodgrupp B. När forskarna beräknade implantatöverlevnad över tid relaterat till blodgrupperna fann de att patienter med blodgrupp B löpte större risk för proteslossning.

– Fortsatta studier behövs såklart, men dessa fynd kan hjälpa ortopeder förstå varför vissa patienter drabbas av upprepade proteslossningar, och eventuellt kan det i framtiden bli möjligt att identifiera riskpatienter, säger Anders Brüggemann som är forskare i ortopedi vid Uppsala universitet.

– I det långa loppet skulle det vara möjligt att ge patienterna ett individuellt mått på risken att behöva genomgå omoperationer efter protesinsättning, fortsätter han.

Vetenskaplig artikel

Risk of Revision After Arthroplasty Associated with Specific Gene Loci , The Journal of Bone and Joint Surgery

Kontakt

Anders Brüggemann, specialistläkare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, anders.bruggemann@surgsci.uu.se

Nils Hailer, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, nils.hailer@surgsci.uu.se