Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kvinnor som lever med en entreprenör avstår ofta sin egen karriär för att stödja partnern. Ändå är det mannen som i de flesta fall äger företaget.

Vi lever i ett samhälle som lyfter fram vikten av både entreprenörskap och jämställdhet. Å ena sidan främjar staten företagande, något som till största delen är ett manligt fenomen; 70 procent av alla företag i Sverige startas av män. Å andra sidan verkar staten för jämställda villkor mellan kvinnor och män.

Matilda Eriksson, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har studerat kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör och vars företag har fått stöd av offentliga medel.

Offentliga medel till bolagen

– Med offentliga medel hjälper vi i första hand män att starta, bygga och skydda bolag, där kvinnornas insats osynliggörs, säger forskaren Matilda Eriksson.

Hennes forskning visar hur dessa kvinnor avstår sin egen karriär och ekonomiska förutsättningar för att stödja entreprenörskapet. Kvinnorna får stå åt sidan och bli möjliggörare för männen att ägna resurser åt verksamheten, till följd av en kultur där ideal som företagande och individualism premieras.

– Regeringar uppmanas idag att säkerställa ”en tillfredsställande tillförsel av entreprenörer”. Det innebär annorlunda uttryckt att skapa en entreprenöriell kultur, där medborgaren genom olika reformer uppmuntras att bli entreprenör.

Lever på kvinnan i början

Genom att lyfta kvinnornas egna berättelser mejslar Matilda Eriksson fram ett ideal som dessa kvinnor både medvetet och omedvetet förhåller sig till. I berättelserna framkommer en ojämställd fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, men även vad gäller de ekonomiska resurserna och inflytande i relationen.

– När bolaget startas skildrar kvinnorna hur familjen löpande levt på hennes lön medan mannens lön har investerats i bolaget. Och med första barnet kan man kanske dela lika på föräldraledigheten, men när nummer två kommer är det inte längre möjligt, det beskrivs som oförenligt med entreprenörskapet. Trots det är det i nio fall av tolv mannen som äger företaget, som har skapats med deras gemensamma tid och kapital, säger Matilda Eriksson.

Företagande kräver engagemang

Kvinnorna i studien, som lever i heterosexuella relationer, beskriver hur de tampas med förhandling i hemmet och hur det sker medvetna överenskommelser. Många menar att de anpassar sig för att få familjeliv och föräldraskap att fungera. Entreprenörskapet beskrivs som en livsstil som kräver engagemang från partnern.

– Tidigare forskning visar att entreprenörskap gynnas av att entreprenörens partner tar ett större ansvar för hem och barn. Men det anmärkningsvärda här ligger inte i att kvinnor antar den rollen, utan att många män – med statens och kvinnans stöd – kan bygga upp ett företag där kvinnans insatser och villkor lämnas helt oproblematiserade i de reformer som ska främja entreprenörskap och jämställdhet. Här handlar entreprenörskap och jämställdhet idag uteslutande om den företagande kvinnans villkor i relation till den företagande mannens.

Matilda Eriksson belyser också hur kvinnor som lever med entreprenörer återskapar sin egen underordning genom att söka anpassa sig till den entreprenöriella kulturen. Att vara entreprenör beskrivs av kvinnorna som ett jobb som är ”svårt att argumentera emot”.

Entreprenören är en man

I policydokument för entreprenörskap på både nationell- och EU-nivå uppmuntras medborgaren att bli mer entreprenöriell, vilket traditionellt har förknippats med manliga egenskaper och attribut.

– Vi har en kultur som styr oss mot att vara mer ”entreprenöriella” och ”bryta ny mark”. Det handlar om individualism och om det fria valet, vilket inte alltid behöver vara fel. Men det finns en feministisk kritik mot detta; vi har inte alla samma villkor och valmöjligheter. Det kan bli begränsande för kvinnan ur ett maktperspektiv – hon måste arbeta för att ta sig fram i en kultur som präglas av entreprenörskapets manliga normer, säger Matilda Eriksson.

Hur skulle det vara om kvinnorna kritiserar sin egen position?

– Min granskning av policyreformerna visar att det finns ett uttalat mål att Sveriges befolkning ska ha ”positiva attityder” till entreprenörskap. Det ser man också tydligt i kvinnornas berättelser. Jag tänker att det är svårt att kritisera något som är den gängse berättelsen. Då undergräver man sin egen position och framstår lätt som en person som avviker från vad som förväntas av oss som medborgare. Att stödja entreprenörskapet.

Matilda Eriksson menar att avhandlingen kan bidra med insikter om hur företagande kan involvera det privata/familjen.

– Att involvera en familj i entreprenörskapet kan vara bra för företagen och den enskilda entreprenören utifrån tillväxtperspektiv, men också ur jämställdhetsaspekter. Förhoppningsvis kan sättet att arbeta med entreprenörskap breddas, säger Matilda Eriksson.

Avhandling:

Entreprenörskapets tysta(de) röster – en narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör (pdf)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera