Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ångestnivån sjönk hos majoriteten av patienter med ångestsyndrom som deltog i ett tolv veckor långt fysiskt träningsprogram. Det gällde även för dem som levt med ångest i över tio års tid.

Deltagarna lottades till gruppträning under tolv veckor, antingen måttlig eller mer intensiv.

– Ju högre träningsintensitet desto större förbättring i ångestsymtom, konstaterar Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Att fysisk träning kan hjälpa vid depression har visats i tidigare studier. Däremot har det saknats en entydig bild av hur personer med ångest påverkas vid fysisk träning. Den nu genomförda studien, som har letts av Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, beskrivs som en av de hittills största.

Tränade tre gånger i veckan

Båda behandlingsgrupperna hade 60 minuter långa träningspass tre gånger i veckan under ledning av fysioterapeut. Passen omfattade både konditions- och styrketräning. Efter uppvärmning följde cirkelträning på tolv stationer i 45 minuter som avslutades med nedvarvning och stretchning.

Gruppen som tränade på måttlig nivå skulle uppnå cirka 60 procent av maxpuls och graden av ansträngning skulle skattas till “lätt eller måttlig”. Gruppen som tränade mer intensivt skulle ligga på 75 procent av maxpuls, med en ansträngningsgrad som uppfattades som “hög”.

Ångesten lindrades av träning

Resultaten visar att symtomen av ångest förbättrades påtagligt, även vid kroniska tillstånd, jämfört med en kontrollgrupp som fick råd om fysisk aktivitet enligt folkhälsorekommendationer.

De som tränade på måttlig nivå ökade chanserna till förbättrade symtom på ångest med faktor 3,62. Motsvarande faktor för de som tränade mer intensivt var 4,88. Deltagarna hade ingen vetskap om vilken träning eller rådgivning personer utanför den egna gruppen fick.

KBT och antidepressiva vanliga behandlingar

Dagens standardbehandlingar för ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT, och antidepressiva läkemedel. Det är dock vanligt med läkemedelsbiverkningar och att patienter med ångestsjukdom inte svarar på den medicinska behandlingen. Långa väntetider till KBT kan också försämra prognosen.

– Läkare inom primärvården behöver behandlingar som är individualiserade, har få biverkningar och är lätta att ordinera. Modellen med tolv veckors fysisk träning, oavsett intensitet, är en effektiv behandling som oftare bör göras tillgänglig inom primärvården för personer med ångestproblem, säger Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Läs också: Antidepressiva – lätta att börja ta, svårare att sluta med

De flesta i studien var kvinnor

Studien som publiceras i tidskriften Journal of Affective Disorders är baserad på 286 patienter med ångestsyndrom rekryterade från primärvården i Göteborg och norra Halland. Medelåldern var 39 år, 70 procent var kvinnor. Hälften av deltagarna i studien hade levt med ångest i minst tio år.

Vetenskaplig artikel:

Effects of exercise on symptoms of anxiety in primary care patients – A randomized controlled trial.

Kontakt:

Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Regionhälsan i Västra Götalandsregionen, maria.aberg@gu.se, Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Region Halland, malin.henriksson@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera