Probiotika ökar tarmens produktion av antikroppar

– Det här är första studien som kan förklara hur en probiotisk bakterie som normalt inte finns i tarmen och som utgör en väldigt liten och temporär del av den totala mängden tarmbakterier, kan förbättra tarmhälsan trots att den egentligen enbart är en droppe i tarmbakterie-havet, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet.

I tarmen interagerar immunceller med tarmens mikroorganismer, vilket är viktigt för immunsystemets många funktioner och även för effekten av olika läkemedel.

Immuncellerna ansamlas i lymfoid vävnad, så kallade Peyerska plack, där de exponeras för tarminnehållet och samarbetar med tarmens bakterier. Tidigare studier har visat att genom att använda probiotika, det vill säga bakterier med hälsofrämjande egenskaper, har man kunnat förändra tarmens mikroorganismer och minska symptomen på inflammation i tjocktarmen. Men hur det kommer sig att väldigt små mängder probiotiska bakterier, som intagits via munnen, kan påverka tarmen under den korta tid de passerar mag-tarmkanalen har hittills varit okänt.

Bild: Uppsala universitet

Men den nya studien gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med SLU och SciLifeLab, visar att B-celler i de Peyerska placken känner av, förstärker och sänder vidare signaler från de probiotiska bakterierna.

Forskarna såg att i friska möss som fick behandling av Limosilactobacillus reuteri via munnen, ökade mängden B-celler i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt (IgA ger skydd mot infektion i slemhinnorna i kroppen, som i luftvägarna och mag-tarmkanalen).

Det här resulterade i att en stor mängd B-lymfocyter i tarmens slemhinna producerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroorganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom.

– Det här är betydelsefullt vid utvecklingen av nya läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom, och kan även öka effekten av vissa cancerbehandlingar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

Kontakt:

Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet samt co-director för SciLifeLab, mia.phillipson@mcb.uu.se