Stora kolutsläpp från döda träd

Levande träd binder betydande mängder koldioxid från atmosfären och spelar därför en viktig roll i klimatregleringen. När träden dör börjar kolet frigöras. I döda träd som finns kvar i skogen, så kallad död ved, går denna process långsamt, speciellt i våra nordliga skogar. Men globalt har processen stor betydelse.

Den mängd kol som finns lagrad i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären.

Döda träd spelar roll för klimatet

Nu har forskare världen över, för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar också att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.

Ansvarig för försöken i det nordligast belägna testområdet är Joakim Hjältén, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

– Trots att nedbrytningen av död ved och omsättningen av de näringsämnen som den innehåller är en av de viktigaste processer som pågår i våra skogar har vi fram till i dag haft väldigt begränsad kunskap om de döda trädens roll i kolets globala kretslopp, säger han.

Snabbare nedbrytning i varmt klimat

I studien har forskarna undersökt nedbrytningshastigheten hos död ved världen över för att få kunskap om hur denna process påverkar klimatet. Död ved från fler än 140 trädarter fördelade på 55 testområden över sex kontinenter har använts i försöket.

Död ved i nordlig skog. Bild: Joakim Hjältén

För att undersöka vilken roll som insekterna som lever av död ved spelar placerades hälften av den döda veden i nätburar för att hindra att insekter koloniserade veden och bidrog till nedbrytningen.

– Globalt är det tydligt att nedbrytningshastigheten hos död ved och insekternas bidrag påverkas av temperatur och nederbörd. I varma områden såg vi att hög nederbörd påskyndade nedbrytningen medan den saktade ned nedbrytningen i kallare områden, säger Joakim Hjältén.

Kolutsläpp från död ved

Frigörelsen av kol från död ved är en naturlig process där ett mycket stort antal organismer är inblandade. Mängden kol som frigörs från död ved årligen världen över beräknas i studien till 10,9 gigaton, vilket motsvarar ungefär 115 procent av utsläppen från fossila bränslen.

– När vi jämför dessa siffror är det viktigt att komma ihåg att nedbrytningen av döda träd är en naturlig process, medan kolutsläpp från fossila bränslen är helt skapade av oss människor, säger Joakim Hjältén.

När kolet frigörs binds delar av kolet i marken medan resterande går upp i atmosfären.

Huvuddelen, 93 procent av kolflödet, kommer från tropiska skogar på grund av de stora volymer död ved som finns i dessa skogar och den snabba nedbrytningen. Nedbrytningen i skogar på kallare breddgrader, som våra, är mycket långsammare och död ved lagrar kol mycket längre i dessa regioner.

Insekter påverkar kolets kretslopp

Studien visar även att insekterna har en stor roll i kolets kretslopp. Globalt bidrar de med nästan en tredjedel av nedbrytningen av död ved, huvudsakligen i tropikerna, medan insekternas bidrag till nedbrytningen i mera nordliga temporala och boreala skogar är litet. Ett förändrat klimat kan alltså påverka både nedbrytningshastigheten och med stor sannolikhet de organismer som är inblandade i processen.

– I en tid då vi redan ser en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden globalt visar den här studien att både klimatförändringar och en förlust av insektdiversitet skulle kunna påverka både kol- och näringsomsättningen i våra skogsekosystem, säger Joakim Hjältén.

Vetenskaplig artikel:

Kontakt:

Joakim Hjältén, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, joakim.hjalten@slu.se