Trädplantering av regnskog, tropisk skog, i Rwanda. Bild: Charis Unmanned Aerial Solutions
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men olika artgrupper är olika bra på detta.

Livskraften och sammansättningen hos framtidens tropiska skogar beror på hur träden kan anpassa sina inre fysiologiska processer till ett allt varmare och, på många ställen, torrare klimat.

Myriam Mujawamariyas avhandling Climate Change sensitivity of Photosynthesis and Respiration in Tropical Trees visar hur den förmågan kan skilja sig åt.

Klimaxarter dominerar i äldre skogar

Långsamväxande träd av så kallade klimaxarter, till exempel Carapa grandiflora, som är schimpansernas favoritart och Entandrophragma excelsum, dominerar i en äldre och sluten skog. Dessa är inte lika bra på att anpassa sig som pionjärarterna, exempelvis Harungana montana, som är vanligast tidigt i ett skogsbestånds utveckling.

– Forskningsresultaten ger ny förståelse för den pågående förskjutning i artsammansättning som observerats i tropiska skogar på flera håll i världen, säger Myriam Mujawamariya.

Moln i dalarna, Rwanda. Bild: Johan Uddling

Varmare skog riskerar biologisk mångfald

Preliminära data pekar på att skillnaden i fysiologisk anpassningsförmåga mellan klimax- och pionjärarter avspeglas i motsvarande förskjutningar av trädens tillväxt och överlevnad i ett varmare klimat.

Detta får i så fall stora följder. Klimaxarter växer i och för sig långsammare, men får till slut avsevärt större träd än pionjärarterna. Dessutom är många djur beroende av klimaxarternas generellt större frön och frukter. En varmare skog med lägre inslag av klimaxarter innehåller därför mindre kol och färre arter, vilket är dåligt för både klimatet och den biologiska mångfalden.

Kunskap om trädarter avgörande

Förutom att vara viktigt för världens klimat och biologiska mångfald har forskningsresultaten även mer praktisk betydelse i det land studierna bedrivs, Rwanda.

Landets största miljöproblem är erosion och just ny pågår stora insatser för att plantera mer träd. Eftersom Rwanda är tättbefolkat behöver detta ske integrerat i jordbrukslandskapet. Eftersom målsättningen är att öka användandet av inhemska trädarter är kunskap om dessa arters klimatkänslighet viktig.

– Våra resultat visar att somliga klimaxarter är direkt olämpliga medan de flesta pionjärarter, och även några av klimaxarterna, har god potential för användning även i ett varmare klimat, säger Myriam Mujawamariya.

Genom att välja lämpliga trädarter står Rwanda bättre anpassat att möta klimathotet och att öka uthålligheten i de ekosystemtjänster som träden levererar: markstabilisering, klimatreglering, biodiversitet, bioenergi och en mångfald av olika produkter.

Film från Rwanda TREE (5:41 lång)

Så gjordes studien

Trädens klimatkänslighet studerades genom att trädarter anpassade för ett svalare klimat i Rwandas höglänta tropiska skogar planterades på tre lokaler med olika klimat och höjd över havet. Ett steg nedåt längs höjdgradienten motsvarar ett möjligt framtida klimat. Fältexperimentet heter Rwanda TREE (TRopical Elevation Experiment) och består av 20 arter och 5400 träd.

Avhandling:

Climate Change sensitivity of Photosynthesis and Respiration in Tropical Trees.

Kontakt:

Myriam Mujawamariya, doktorand vid Göteborgs universitet, mmujawamariya@gmail.com
Johan Uddling, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, johan.uddling@bioenv.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera