Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Men befintlig immunterapi fungerar inte för alla typer av cancer. Karolinska Institutet har utvecklat en ny typ av immunterapi som kan ge effektivare cancerbehandling genom ett lagarbete mellan celler.

Cancerceller har en förmåga att omprogrammera kroppens immunceller för att gynna tumörens tillväxt. Tack vare år av forskning har det blivit möjligt att dra nytta av kroppens eget immunförsvar i kampen mot cancer. Genom att använda olika antikroppar kan T-cellerna i immunförsvaret triggas att gå till attack mot cancercellerna.

Makrofager är en annan typ av celler som har en nyckelroll i immunförsvaret. De rekryterar T-cellerna till ett område som utsätts för främmande organismer och reglerar där deras funktion. Tyvärr utvecklar vissa cancertumörer sätt att stänga av immunsystemet, bland annat genom att få makrofagerna i tumören att blockera T-cellerna.

Immunterapi ska stärka immunförsvaret

Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller så som immunförsvaret skyddar oss mot andra smittämnen.
Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller.
Ett vanligt sätt är att använda antikroppar. De kan ses som missiler som binder till specifika molekyler på ytan av cancercellen och fungerar som flaggor som signalerar till immunförsvarets T-celler (en slags vita blodkroppar) att gå till attack.

Stöder celler i immunförsvaret

– I vår studie har vi utvecklat en ny typ av immunterapi där specifika antikroppar istället aktiverar makrofagerna för att stödja immunsystemet att ta död på cancercellerna, säger Mikael Karlsson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.

Studien visar vidare att NK-celler, som är en annan viktig del av immunförsvaret, framförallt aktiveras med denna nya immunterapi. NK-cellerna arbetar då tillsammans med T-cellerna för att döda tumören, till skillnad från befintliga immunterapier som bara aktiverar T-cellerna.

– Det visar sig dessutom att när NK-cellerna aktiveras av makrofager kan deras cancerbekämpande förmåga bli väldigt effektiv, berättar Mikael Karlsson.

Effektivt på mänskliga cancerceller

Studien, som är gjord i samarbete med Rockefeller University i New York, genomfördes först i ett modellsystem. Forskarna applicerade sedan sin upptäckt på humana hudtumörer för att se om resultatet var överförbart till människor.

– Vi kan se även här att dessa specifika antikroppar triggar de humana makrofagerna, som i sin tur aktiverar NK-cellerna att döda cancercellerna, förklarar Mikael Karlsson.

Lagarbete mellan olika celler

Forskarnas fynd visar därmed att den nya immunterapin aktiverar en annan del av immunsystemet än tidigare, och ger hopp om att kunna användas i kombination med befintlig terapi.

– Lagarbetet mellan NK-cellerna och T-cellerna ökar effektiviteten, vilket kan bidra till att fler typer av cancer skulle kunna bli behandlingsbara i framtiden, säger Mikael Karlsson.

Vetenskaplig artikel:

Targeting a scavenger receptor on tumor-associated macrophages activates tumor cell killing by NK cells, (Silke Eisinger, Dhifaf Sarhan, Vanessa F. Boura, Itziar Ibarlucea-Benitez, Sofia Tyystjärvi, Ganna Oliynyk, Marie Arsenian-Henriksson, David Lane, Stina L. Wikström, Rolf Kiessling, Tommaso Virgilio, Santiago F. Gonzalez, Dagmara Kaczynska, Shigeaki Kanatani, Evangelia Daskalaki, Craig E. Wheelock, Saikiran Sedimbi, Benedict J. Chambers, Jeffrey V. Ravetch, Mikael C.I. Karlsson), Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online veckan den 23 november, 2020.

Kontakt:

Mikael Karlsson, professor i immunologi, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, mikael.karlsson@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera