Fler lågutbildade dör av alkohol

– Mönstret är tydligt, den alkoholrelaterade dödligheten ökar betydligt mer i gruppen med lägre utbildningsnivå än i den med högre utbildning när den totala alkoholkonsumtionen ökar.

Det säger Thor Norström, professor emeritus i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet. Tillsammans med forskaren Jonas Landberg på Institutionen för folkhälsovetenskap har han använt försäljningssiffror från Systembolaget för att studera hur förändringar i alkoholkonsumtion påverkar den alkoholrelaterade dödligheten i olika utbildningsgrupper.

Drabbar de med låg utbildning hårdare

Befolkningen har i studien delats in i tre grupper beroende på hur lång utbildning de har, med grundskola-, gymnasie- eller högskoleutbildning. Två typer av dödsfall har mätts i respektive grupp: alkoholspecifika dödsfall – där alkohol har varit direkt eller indirekt orsak (exempelvis alkoholförgiftning eller alkoholrelaterade sjukdomar) – och det som kallas för ”våldsam död” där alkohol ofta är en bidragande orsak (exempelvis dödsolyckor, mord, självmord).

Resultatet visar att det är i gruppen med lägre utbildningsnivå som både de alkoholspecifika dödsfallen och de våldsamma dödsfallen ökar mest när den totala alkoholkonsumtionen i samhället ökar.

– Slutsatsen som vi kan dra är att en ökning av alkoholkonsumtionen har mycket större påverkan på gruppen med lägre utbildningsnivå jämfört med grupperna med medel och hög utbildningsnivå. Effekten på den alkoholspecifika dödligheten blir mer än tio gånger högre för befolkningen med lägre utbildningsnivå jämfört med de med högre utbildning, säger Thor Norström.

Dödligheten större hos lågutbildade

Det finns mycket forskning på hur den totala konsumtionen av alkohol i samhället påverkar alkoholrelaterade skador och dödligheten i hela befolkningen. Men den här studien är den första i sitt slag eftersom den mäter effekten på dödligheten i olika utbildningsgrupper, menar Thor Norström.

Enligt Norström finns det flera tänkbara förklaringar till den starka effekten på dödligheten i gruppen med lägre utbildningsnivå. En av dem är att en större del av den totala ökningen av alkoholkonsumtion skulle ske just i den gruppen. Den förklaringen har forskarna undersökt i en uppföljande studie som nyligen blev accepterad för publicering.

– Vi har tittat på alkoholkonsumtion över tid i de tre grupperna och resultatet tyder på att det inte är förklaringen. Drickandet ökade ungefär lika mycket i alla de tre grupperna, säger Thor Norström.

Fler riskfaktorer än alkohol

En annan trolig förklaring, enligt Thor Norström, är att gruppen med lägre utbildningsnivå generellt har fler riskfaktorer som gör att effekten på gruppen blir större.

– Tidigare studier har visat att exempelvis rökning är vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå, och det förstärker troligen den skadliga effekten av alkohol. Så det är en mycket tänkbar förklaring, säger Thor Norström.

Vetenskaplig artikel:

Kontakt:

Thor Norström, professor emeritus i sociologi
thor.norstrom@sofi.su.se