Artikel från Örebro universitet

Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, enligt en avhandling från Örebro universitet.

Det står inte bara i den svenska läroplanen att lärare ska utbilda sina elever om mänskliga rättigheter. Lärarna har också ett uppdrag att se till att eleverna lär sig att praktiskt kunna utöva och respektera mänskliga rättigheter. Hur det går till i praktiken har Lisa Isenström, forskare i pedagogik, undersökt i sin avhandling vid Örebro universitet.

– Jag är grundskollärare från början och har alltid varit intresserad av hur skolan arbetar med värdegrundsfrågor, som ju bland annat handlar om mänskliga rättigheter och demokrati.

Lisa Isenström har bland annat studerat vilka bärande idéer om barn, om mänskliga rättigheter och om lärande av mänskliga rättigheter som aktiveras i tidigare barnrättsforskning. Hon har också genomfört en fältstudie på en skola, där hon observerat tre lärare i årskurs ett i deras vardag.

Tränar på respekt och allas lika värde

Hon kunde konstatera att undervisning om mänskliga rättigheter inte bara sker planerat och enligt schema, utan faktiskt också finns där i det vardagliga skollivet. Ibland utan att pedagogerna är medvetna om det.

Det kan till exempel handla om när barnen får vara med och bestämma över sitt skolarbete, eller när de uppmuntras att uttrycka sina åsikter och att lyssna till vad andra har att säga, utan att avbryta.

– Läroplanen är väldigt tydlig med att handlingskunskapen för mänskliga rättigheter är en del av skolans uppdrag, men min forskning visar att lärarna inte betraktar den här typen av situationer som rättighetsundervisning. Trots att det är klassiska exempel på hur barnen tränas i att utöva inflytande i ett större sammanhang och att visa respekt och se allas lika värde, säger Lisa Isenström.

Högre medvetenhet kan ge bättre undervisning

Lisa Isenström hoppas att hennes forskning ska bidra till att både aktiva lärare, de som utbildar lärare och beslutsfattare uppmärksammar de vardagliga skolsituationerna i högre grad som en möjlighet för barn att lära sig om mänskliga rättigheter.

– Min avhandling visar dessutom att lärarens idéer och tankar om barn, om rättigheter och om lärandet av mänskliga rättigheter tillsammans med deras handlingar och mål är avgörande för vad barnen lär sig om att utöva mänskliga rättigheter.

Ett konkret sätt kan vara att pedagogen benämner det som händer i klassrummet på ett tydligare sätt, och till exempel använder ord som knyter an till mänskliga rättigheter.

– Lärarna gör så otroligt mycket redan idag och med små medel skulle det kunna bli ännu bättre. Kan lärarna bli ännu mer uppmärksamma på hur viktiga de vardagliga situationerna är, kommer undervisningen för mänskliga rättigheter i skolan att kunna bli ännu bättre, säger Lisa Isenström.

Avhandling:

Att utbilda rättighetsbärare. Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera