Perfluorerade ämnen och låg födelsevikt hänger samman

Perfluorerade ämnen, PFAS, betraktas numera som något av det mest svårnedbrytbara vi har i vår omgivning och det lagras i kroppen hos människor och djur. PFAS, används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. De används därför i till exempel textilier, impregneringsmedel, matförpackningar, skidvalla, med mera.

Under senare år har det uppdagats att dessa kemikalier har använts i brandsläckningsmedel med svåra föroreningar av grundvatten och därmed dricksvatten som följd. Källor för humanupptag är främst fiskföda, och dricksvatten men troligen också användning av produkter som innehåller denna typ av kemikalier, till exempel produkter av teflon, bakplåtspapper, popcornspåsar för mikrougnar, med mera.

Finns i blodet

– Mätningar runt om i världen visar också att man rutinmässigt hittar PFAS i blodet hos människor och djur, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

I en ny studie har han och kollegorna undersökt om det fanns ett samband mellan nivån av åtta PFAS-ämnen i blodet hos 1 533 gravida kvinnor och födelsevikten hos deras barn i SELMA-studien. Exponeringen mättes omkring vecka tio i graviditeten. I analyserna togs det hänsyn till viktiga bakgrundsfaktorer såsom mammans vikt och rökning för att undvika förväxlingsfaktorer.

Resultaten visade att högre halter av fem av de undersökta PFAS-ämnena (PFOS, PFOA, PFNA, PFDA och PFUnDA) kunde kopplas till en lägre födelsevikt hos barnen. De kvinnor som var bland de 25 procent högst exponerade för kemikalien PFOA fick barn som vägde i medeltal 136 gram mindre än barnen till de kvinnor som fanns bland de 25 procent lägst exponerade. Sambanden var också starkare för flickor.

– Vi är inte förvånade över dessa resultat, säger doktor Sverre Wikström, barnläkare knuten till Örebro universitet och ansvarig för delstudien. Det finns flera studier idag som pekar i denna riktning. Nytt är dock att vi här även ser kopplingen mellan PFAS-exponering och ökad andel barn födda lätta för sin graviditetslängd, alltså med onormalt låg födelsevikt. Viktigt är också att vi ser hur flickor och pojkar kan påverkas olika av att exponeras för dessa kemikalier under fosterlivet.

Bekymrad över exponeringen

Carl-Gustaf Bornehag som leder SELMA-studien är mycket bekymrad över den här typen av kemikalier.

– Vi får nu alltmer data som visar att i stort sett alla är exponerade för PFAS, och att sådan exponering troligen kan påverka både människor och djur negativt, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Studien handlar om kopplingar till födelsevikt, och det publicerades nyligen data som visar associationer till preeklampsi eller havandeskapsförgiftning.

– Några av dessa ämnen håller på att fasas ut, vilket naturligtvis är mycket bra, men även om vi förbjuder dessa kemikalier så kommer de att finnas kvar i våra kroppar under mycket lång tid eftersom de är så extremt persistenta och dessutom bioackumulerande, säger Carl-Gustaf Bornehag. Detta visar på ett mycket tydligt sätt faran med att introducera nya kemikalier utan att från början göra en riktig riskvärdering.

Kontakt:

Sverre Wikström, barnläkare knuten till Örebro universitet, sverre.wikstrom@oru.se
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, carl-gustaf.bornehag@kau.se