Vågor slungar tillbaka dumpade PFAS-kemikalier

Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet frigörs med vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet. Mycket tyder på att denna bumerang av PFAS-kemikalier bidrar till föroreningar i kustområden.

PFAS används i produkter som kan stöta bort fett och vatten, till exempel i stekpannor, matförpackningar och olika skönhetsprodukter. Ämnena läcker ut i naturen när de tillverkas och används, och blir avfall.

Hittills ha man trott att havet är slutdestinationen för de skadliga PFAS-kemikalierna.

– Men det här visar att det finns en bumerangeffekt och att några av de giftiga PFAS-ämnena förflyttas till luften, där de transporteras långa sträckor och sedan faller tillbaka ner på land, säger Matthew Salter, medförfattare till studien och forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.

Havsspray källa till PFAS i atmosfären

Forskargruppens tidigare laboratorieförsök har gett tydliga indikationer på att havsspray kan vara en viktig källa av PFAS till atmosfären. Den nya studien ger fältbevis på att detta stämmer.

Luftprover insamlade på två kustnära platser i Norge, åren 2018-2020, visar att de flesta PFAS-ämnen som uppmätts i luften, särskilt den kemiska föreningen PFOA som är cancerframkallande, var starkt kopplade till markörer för havsvatten. En indikation på att kemikalierna förflyttas från havsvatten till havsluft via havsspray – och är en betydande källa till luftburna PFAS-föroreningar i kustområden.

– Resultaten är fascinerande, men samtidigt oroande, säger Bo Sha, doktorand vid institutionen för miljövetenskap och huvudförfattare till studien.

Luftprovtagningsstation på Andøya, Norge. Bild: NILU

Dumpade PFAS-kemikalier dyker upp igen

PFAS är ett samlingsnamn för så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser eller högfluorerade ämnen som har en liknande kemisk struktur. Det som förenar dem är att de är mycket svåra att bryta ner i miljön vilket gör att många ämnen stannar kvar i naturen. PFAS brukar därför kallas för ”evighetskemikalier”.

Det pågår mycket forskning om miljögiftet PFAS som har kopplats till ett stort antal allvarliga hälsoeffekter som cancer, inlärnings- och beteendeproblem hos barn, infertilitet och graviditetskomplikationer samt ökade kolesterolhalter och problem med immunsystemet.

PFAS används i produkter som kan stöta bort fett och vatten.

PFAS-kemikalier skadliga för hälsan och miljön

PFAS-kemikalier är en stor grupp ämnen. De är svåra att bryta ner och tas ofta upp av djur och växter. De har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och finns i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och skönhetsprodukter.

De är långlivade och många av dem har visat sig ha en negativ effekt på hälsan. EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Sverige och Tyskland. Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.

Varnar för PFAS i dricksvatten

Enligt Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, och medförfattare till studien, är det möjligt att luftburna PFAS kan förorena dricksvattenkällor längs kusten i en nära framtid.

– Vår studie ger en ny dimension åt begreppet ”evighetskemikalier”. Till och med de PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk, säger Ian Cousins.

Vetenskaplig artikel:

Sea spray aerosol (SSA) as a source of perfluoroalkyl acids (PFAAs) to the atmosphere: field evidence from long-term air monitoring Environmental Science & Technology.

Kontakt:

Bo Sha, doktorand och huvudförfattare (intervjuer på engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, bo.sha@aces.su.se
Matthew Salter, forskare (intervjuer på engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, matthew.salter@aces.su.se
Jana Johansson, forskare (intervjuer på svenska eller engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, jana.johansson@aces.su.se
Ian Cousins, professor, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, ian.cousins@aces.su.se