Tema

1,5 grader eller varmare? EU-rösterna avgör ambitionsnivån

EU är en nyckelspelare för det globala klimatarbetet, genom olika regelverk och satsningar på förnybar energi. Men ambitionsnivån varierar mellan olika partigrupperingar. Hur vi röstar i parlamentsvalet kan avgöra om EU jobbar för eller emot klimatförändringarna, menar forskare.

– Tyvärr lever vi i en tid där klimatförändringen har blivit en politisk fråga, men det är fortfarande viktigt att se det som ett kollektivt problem. Där är EU ett strålande exempel på enad kollaboration. Jag tror att EU är vår bästa chans att organisera ett svar som motsvarar folkets kollektiva vilja, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.

I slutet av förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag till långsiktig klimatstrategi med målet att nå nettoutsläpp till år 2050. För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader.

Förslaget innebär en ambitionsökning, då det gamla målet siktade på en minskning med 80-95 procent till 2050. I ett meddelande slog kommissionen fast att EU ska vara världsledande i att stävja klimatutsläppen.

Vad är nettoutsläpp?

Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen. Om man släpper ut 1 000 ton koldioxid genom att åka bil och planterar träd som binder upp 1 000 ton koldioxid blir det 1000 -1000=0. Nettoutsläppet är noll och det är samma sak som att vara klimatneutral.

– Parlamentet är en del av processen för hur EU stiftar lagar som sedan gäller för hela unionen, och den nya klimatstrategin kommer att behandlas av det nya parlamentet, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och utsedd av regeringen att representera Sverige i FN:s klimatpanel.

– Idag är en majoritet av parlamentarikerna positiva till att fortsätta diskutera de mest ambitiösa alternativen, men skulle de mest konservativa grupperna bli större och de håller kvar vid samma linje skulle de kunna försvåra klimatpolitiken.

Markku Rummukainen menar att EU är en nyckelspelare vad gäller klimatet; både vad gäller påverkan på de globala utsläppen, och vad gäller medlemsländernas klimatarbete. Han nämner bland annat regelverk för minskade utsläpp av växthusgaser, satsningar på förnybar energi och effektivisering av miljölagar och regelverk som progressiva klimatåtgärder.

– Man har även skapat utsläppshandelssystem som visserligen fungerade sådär i början, men som man nu har skärpt och som förhoppningsvis kommer att bidra mer till utsläppsminskningar. Man har även börjat ta med flyget i systemet, och bidrar och agerar i klimatförhandlingar med en hög ambition, säger han.

EU:s klimatstrategi:

EU-kommissionen vill satsa på förbättringar och insatser inom sju områden fram till 2050

  1. Ökad energieffektivisering
  2. Ökning av förnybara energikällor
  3. Renare transporter
  4. Satsningar på cleantech/ industriell återvinning/ cirkulär ekonomi
  5. Smarta transport- och elnät
  6. Eko-förvaltning av jord- och skogsbruk
  7. Koldioxidlagring

Källa: Europaportalen 

EU har även en gemensam position i klimatförhandlingarna när man diskuterar med andra länder, till exempel USA och Kina.

– Om parlamentet arbetar för en ökad ambitionsnivå, kan hela unionens bidrag globalt också bli mer ambitiöst. Och om vi själva är ambitiösa finns det större möjligheter att andra länder också blir ambitiösa, säger Markku Rummukainen.

Gruppernas miljöengagemang

Nyligen rankade paraplygruppen för olika miljöorganisationer Climate Action Network, CAN, klimatengagemanget hos partigrupperna i EU-parlamentet. Högst upp hamnade Miljöpartiets partigrupp G/EFA och i botten hamnade Sverigedemokraternas partigrupp ECR och Moderaterna och Kristdemokraternas grupp EPP. Enligt CAN har fem av åtta partigrupper misslyckats med att hantera klimatutmaningen på ett sätt som ligger i linje med Parisavtalet.

Rapporten: Defenders, delayers, dinosaurs. Ranking of EU political groups & national parties on climate change 

Påtryckningarna gäller även medlemsländerna. Om EU skulle minska ambitionen i sitt klimatarbete kommer det även att påverka ramarna för Sverige, trots att vi i dagsläget är ganska duktiga på att främja klimatförebyggande åtgärder. Enligt Climate Change Performance Index, CCPI, som mäter länders klimatarbete utifrån en rad olika faktorer är Sverige faktiskt bäst i världen. Dock hamnar vi först på en fjärde plats (plats ett till tre är tomma) eftersom inte ens Sverige gör vad CCPI anser vara mest basalt.

– EU:s och Sveriges klimatpolitik är sammankopplade och vad det nya parlamentet gör påverkar oss. Sverige och andra medlemsländer kan samtidigt göra mer på den nationella nivån än det som gäller för hela unionen, menar Markku Rummukainen.

Mindre tid för barnen att städa upp

Hur svenskarna röstar i valet är alltså av högsta vikt vad gäller EU:s arbete för eller emot klimatförändringen.

– Det är superviktigt, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.

Han liknar dagens behov av en mobilisering mot krafterna som driver klimatförändringen vid mobiliseringen mot fascismen före andra världskriget och menar att det aldrig har varit viktigare att arbeta tillsammans mot ett problem som rör hela mänskligheten. Precis som Markku Rummukainen menar Keith Larson att de nya konservativa krafterna dessvärre kan försvåra EU:s klimatarbete.

– Pendeln svänger alltid, men genom att rösta åt höger, där man vill spendera pengar på bland annat vägar och flygplatser, reducerar man tiden som nästa generation har att arbeta mot klimatförändringen. Varje gång som föräldrarna gör fel val, får barnen mindre tid på sig att lösa problemen.

Partiernas miljöengagemang

Naturskyddsföreningen gick nyligen igenom hur svenska parlamentariker hade röstat i 32 miljöomröstningar för att ta reda på vilka av dem som hade störst miljöengagemang. Undersökningen ”Blåslampor och bromsklossar” visar att det finns ett stort samband mellan partifärg och klimatambitionsnivå. Fyra parlamentariker från MP, V respektive S får betyget utmärkt medan samtliga parlamentariker från M, KD och SD får bottenbetyget dåligt. Däremellan placerar sig parlamentariker från C, L, S, MP och FI. 

Trots att oron är påtaglig tror Keith Larson inte att problemet är olösligt. Men tiden börjar rinna ut. Keith Larson hade gärna sett att människan vidtagit åtgärder redan på 1970-talet. Eftersom Parisavtalet dels handlar om att minska utsläppen, dels öka de ”negativa utsläppen” – vilket innebär att man till exempel ”gömmer” koldioxid från atmosfären långt ner i marken – finns det en teknisk aspekt. Och teknik kan ta lång tid att utveckla.

– Vi är långt därifrån eftersom vi fortsätter att släppa ut koldioxid. Även om vi år 2030 kommer på ett sätt att stänga av kranen, kan vi ha skapat ett sådant instabilt system att jorden fortsätter att släppa ut koldioxid och metan i tiotusentals- till hundratusentals år. Det är därför negativa utsläpp är så oerhört viktiga. Vi måste ta bort det vi har lagt till.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Vad är negativa utsläpp?

Med ”negativa utsläpp” menas inte ”dåliga utsläpp” – ordet negativa ska läsas matematiskt, det vill säga som ett minustecken. Och betyder då förenklat ”minskade utsläpp”. I klimatsammanhang handlar det om att på olika vis suga upp, samla in eller på annat sätt ta hand om koldioxid som redan finns i luften, och sedan antingen lagra den i marken eller omvandla den genom en kemisk process – med resultatet mindre mängd koldioxid i atmosfären. Några sätt att göra detta på är:

  1. Luftinfångning och kollagring (DAC). Tekniken går ut på att luft förs genom en anläggning som innehåller material som kan separera koldioxid som därefter lagras.
  2. Koldioxidlagring från biomassa (BECCS) bygger på att växter fångar koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen, växterna (biomassa) förbränns sedan för att producera el och koldioxiden som då frigörs infångas och lagras.
  3. Skogsplantering.Träd lagrar koldioxid när de växer, men därefter slutar de lagra koldioxid kan då lagras i form av träprodukter.
  4. Biokol kallas produkter från biomassa, som förkolats i olika grad. Träkol bryts inte ner så enkelt och på det viset kan kolet lagras under lång tid.
  5. Kollagring i jorden kan ske genom att använda lämpliga grödor, mindre plöjning och betesdjur. Detta kan även bidra till förbättrad jordkvalité och ökade skördar.

Källa: Greenhouse gas removal, Royal Society and Royal Academy of Engineering 2017

EU:s klimatmål

För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader, har EU-kommissionen tagit fram åtta scenarier för utsläppsminskningar. De två mest ambitiösa ska leda till netto-nollutsläpp av koldioxid till år 2050.

En av de mer centrala byggstenarna är att maximera energieffektiviseringen. Kommissionen räknar med att EU-medborgarnas och företagens konsumtion av energi ska minska till hälften 2050 jämfört med 2005. Inte minst med hjälp av digitalisering och automatisering, i såväl hemmen som inom industrin.

Kommissionen vill också satsa på att storskaligt utveckla och sätta upp förnybara energikällor och i princip slopa dagens till stora delar fossilbaserade energiförsörjning. De vill även öka medel till forskning om klimatarbetets olika dimensioner.

På Riksdagens hemsida skriver regeringen att de välkomnar EU:s meddelande om en långsiktig klimatstrategi.

Källa: Europaportalen 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

1,5 grader eller varmare? EU-rösterna avgör ambitionsnivån

 lästid ~ 7 min