Tema

Mycket svåra livsförhållanden för papperslösa migranter

Ständig oro över att inte hitta mat för dagen och hög förekomst av depression och ångest. Så ser vardagen ut i Sverige för papperslösa migranter. En studie från Göteborgs universitet har kartlagt deras livsförhållanden och psykosociala hälsa.

Studiens resultat visar att 68 procent av deltagarna led av ångest, 71 procent av depression och 58 procent av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

– Nästan hälften uppgav att de var oroliga över att inte få mat för dagen, säger Lena Andersson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med forskarna Henry Ascher och Anders Hjern från Sahlgrenska akademin har hon genomfört den största studien av sitt slag i Sverige med papperslösa. 104 papperslösa migranter deltog i studien, som genomfördes i Malmö, Göteborg och Stockholm under åren 2014–2016.

Rädda för att bli utvisade

Studien är unik utifrån att gruppen papperslösa är mycket svår att få med i vetenskapliga studier eftersom de är rädda för att bli utvisade och därför mycket restriktiva i sina kontakter. Forskarna har fått kontakt med de papperslösa via informella hälsoförmedlingar, kyrkor och andra organisationer.

I studien har de papperslösa intervjuats om sin sociala situation och hälsa och besvarat frågeformulär som har undersökt förekomst av ångest, depression och PTSD. Deltagarna i studien var 18 år och uppåt och bestod av både män och kvinnor. De flesta hade fått slutligt avslag på sin asylansökan och levt som papperslösa i Sverige, vissa sedan flera år tillbaka.

– Resultatet visar att papperslösa är en väldigt utsatt grupp där stressrelaterad ohälsa är mycket hög. Många berättade att de aldrig hade klarat sig om det inte vore för hjälpinsatser från kyrkor och andra i civilsamhället, säger Lena Andersson.

Allas rätt till hälsa

Papperslösa personer är en grupp som myndigheter och hälsoplanerare vet mycket lite om. Forskarna hoppas att studien ska bidra med ny kunskap om papperslösas utsatta livssituation.

– Dels behöver hälso- och sjukvården få vetenskapliga resultat om ohälsan för sin planerings skull, dels behöver sociala myndigheter få bättre fakta om papperslösas svåra situation. Till detta kan tilläggas att Sverige har skrivit under FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och där ingår dels allas rätt till hälsa, dels tillgång till boende och mat, säger Lena Andersson.

Studien:
Undocumented adult migrants in Sweden: mental health and associated factors, BMC Public Health är en del av forskningsprojektet Papperslösa migranters hälsa.

Kontakt:
Lena Andersson, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, lena.andersson@socwork.gu.se
Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, Sahlgrenska akademin, henry.ascher@gu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mycket svåra livsförhållanden för papperslösa migranter

 lästid ~ 2 min