Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns ett tydligt samband mellan missbruk och psykisk ohälsa bland ensamkommande ungdomar. Det visar forskning om ensamkommande ungdomar som varit i kontakt med Maria ungdomsmottagning i Stockholm.

– Ändå är det väldigt få av de ensamkommande i vår studie som har tidigare kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, säger Anna-Karin Ivert, docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Studien är genomförd tillsammans med Mia-Maria Magnusson, polis och doktorand vid institutionen för kriminologi.

Undersökningen bygger på uppgifter om ett 60-tal ensamkommande mellan 14-19 år som varit i kontakt med öppenvård för unga med missbruksproblematik. Det övergripande syftet med hela projektet är att öka kunskapen om missbruk, kriminalitet och utsatthet bland ensamkommande.

Under 2015 kom drygt 35 000 barn och ungdomar till Sverige som ensamkommande. Men efter att Sverige infört gränskontroller har antalet minskat till ett par tusen per år.
– För de allra flesta, som får stanna i Sverige, går det bra, säger Anna-Karin Ivert. De är måna om att sköta skola och/eller arbete.

Ensamkommande utsatta
Ändå kan ensamkommande ungdomar vara väldigt utsatta, menar Ivert, då många har osäkra levnadsförhållanden. De kan ha med sig trauman hemifrån, förlorat boende, ha dålig kontakt med ursprungsfamiljen och framförallt inte veta om de får stanna i Sverige.

I den aktuella studien är alla de ensamkommande relativt etablerade i Sverige. Det betyder att de har ett boende och de har kontakt med socialtjänsten. Ändå visar studien att det bland ungdomarna är många som visar tecken på psykisk ohälsa.

– Hälften av ungdomarna uppvisar vanliga eller mindre allvarliga psykiska problem som sömnsvårigheter, ångest och depression. Var tredje visar allvarliga symtom som självskadebeteende, suicidtankar och t o m självmordsförsök. Ändå är det väldigt få som varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin tidigare.

Behöver hjälp
– De här ungdomarna behöver hjälp både med sitt missbruk men också få behandling för sin psykiska ohälsa, fortsätter Ivert. Här behövs en samordning så det inte blir en konflikt mellan olika vårdande myndigheter utan att ungdomarna verkligen får stöd och hjälp.

Inför den aktuella studien gjorde forskarna även en gedigen inventering av pågående eller avslutat forskning – men fann mycket lite som rörde ensamkommande, droganvändning, kriminalitet och psykisk ohälsa.
– Det finns ganska mycket forskning om ensamkommande och psykisk ohälsa. Men det finns väldigt lite om ensamkommandes droganvändning, kriminalitet och psykiska hälsa.

En än mer utsatt grupp
Denna studie fortsätter nu med en än mer utsatt grupp av ensamkommande som inte är lika etablerade i Sverige. Det gäller ensamkommande barn- och ungdomar som polisen möter i sitt arbete i centrala Stockholm. De kan vara papperslösa, sakna ordnat boende, ha begått kriminella handlingar, vara påverkade av olika droger m.m. Denna studie kommer även omfatta vilka insatser som görs för att hjälpa dessa barn- och unga och få en bild av behandlande personals och polisers erfarenheter och metoder.

Projekt:
Narkotikaanvändning, utsatthet och kriminalitet bland ensamkommande barn

Kontakt:
Anna-Karin Ivert, universitetslektor, Malmö universitet, anna-karin.ivert@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera