Heterosexuell sexhandel väcker starka känslor och är föremål för samhällsinsatser. Den manliga sexhandeln däremot är dold och får lite utrymme inom socialt och polisiärt arbete. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
− Manlig sexhandel framställs som en del av gaykulturen, något som ingen riktigt gör anspråk på. Därför väcker den heller inga särskilda känslor av upprördhet eller engagemang i samhället, säger avhandlingens författare Annelie de Cabo y Moreda.
Hon har studerat hur manlig sexhandel uppmärksammats och framställts inom det offentliga utredningsväsendet, polisen och socialtjänsten. Materialet består av statliga utredningar och andra myndighetspublikationer, intervjuer och opinionsbildande skrifter. Det sträcker sig över en 70-årsperiod, från 1944, då homosexuella handlingar avkriminaliserades, fram till 2016.
Inget vi pratar om
− Resultatet visar att myndigheters analyser av sexhandelns konsekvenser antingen har handlat om mäns våld mot kvinnor eller om sexsäljarens frivillighet. Det är kvinnorna som är i fokus, inte männen, säger Annelie de Cabo y Moreda.
I gruppintervjuer med professionella inom socialtjänst och polisväsendet framkom en tystnadskultur kring manlig sexhandel.
− Det pratas inte om den. Den ses som ett konfliktfritt område som tillhör manlig homosexualitet medan den heterosexuella sexhandeln ses som ett angeläget samhällsproblem.
Studien visar att manlig sexhandel genom historien väckt känslor som avsky och förakt men också tolerans och acceptans. Känslorna speglar olika politiska skiftningar i samhället.
Utesluter utsatta grupper
− I jämförelse med den heterosexuella sexhandeln tycks manlig sexhandel sakna förmågan att förändras i förhållande till andra samhällsförändringar, säger Annelie de Cabo Y Moreda.
Manlig sexhandel har funnits lika länge som den heterosexuella men har till och från fallit i glömska genom historien. I och med 70-talets kvinnorörelse blev den heterosexuella prostitutionen en viktig symbolfråga. Men i debatten fanns inte utrymme för att män också skulle kunna sälja sex eller vara i behov av samhällets stödresurser.
− Om vi fortsätter att ensidigt hävda att sexhandel handlar om mäns våld mot kvinnor riskerar vi att utesluta grupper som också kan vara i behov av information, stöd och skadereducerande insatser i samband med sexförsäljning, säger prostitutionsforskaren Annelie de Cabo Y Moreda.
Kontakt:
Annelie de Cabo y Moreda, annelie.decabo@socwork.gu.se
Avhandlingen:
Brott eller passion? Myndighetsdiskurser om manlig sexhandel från 1930-talet till 2000-talet
