Trastsångare. Fotograf: August Thomasson
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För första gången har forskare konstaterat att det föreligger en könskonflikt i immunförsvaret hos djur. Honorna har för hög variation i immunförsvarets gener, hanarna har för låg. Konflikten beskrivs som ett Moment 22 som inte går att komma ur eftersom egenskaperna styrs av samma gener hos båda könen.

Biologer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har studerat en population trastsångare i Mellansverige. I studien ingår data framtagna under 20 år. Forskarna har sekvenserat immunförsvarsgenerna (så kallade MHC-gener, Major Histocompatibility Complex) och jämfört hur variationen av dessa gener påverkar hanar, honor och deras avkommor.

Män mer sjuka än kvinnor
Att hanar och honor har olika starka immunförsvar är känt. Hos människor visar det sig bland annat genom att män ofta blir mer sjuka än kvinnor. Orsaken är immunreglerande effekter av könshormoner som gör att hanar generellt sett har ett lägre uttryck av immunförsvaret. Med andra ord är hanarnas immunförsvar i regel inte lika effektivt som honornas.

I den nya studien har forskarna hittat en genetisk konflikt mellan könen, en konflikt som de menar är kopplad till skillnaderna i honors och hanars immunförsvar. Forskarna har funnit att hanar med hög variation i sina MHC-gener får bättre revir och avkommor som överlever i högre grad. Det omvända gäller för de honor som har hög variation i sina MHC-gener. Deras avkommor överlever inte i lika hög utsträckning. Forskarna anser att det beror på en ökad risk för immunsjukdomar. Hos honorna är det således en fördel att ha lägre variation i sina MHC-gener.

Moment 22
– Tyvärr är könskonflikten i immunförsvaret olöslig. Honor föredrar hanar som har bra revir och på köpet får de därmed en hög MHC-variation hos de valda hanarna. Det innebär att avkommorna ärver en hög variation av MHC-gener från fadern, vilket är bra för sönerna men en nackdel för döttrarna, säger doktoranden Jacob Roved.

– Könskonflikten upprätthålls av att föräldrarnas MHC-gener blandas lika mellan könen i avkomman, då de sitter på vanliga, autosomala kromosomer. Därför bevaras både högt variabla och lågt variabla genetiska anlag i populationen. Det blir ett slags Moment 22, förklarar han.

Den här könskonflikten i immunförsvaret har aldrig tidigare konstaterats hos djur. En orsak till att den hittats nu är den teknologiska utvecklingen inom DNA-sekvensering. Forskarna menar att könskonflikten även kan förekomma hos många andra arter.

– De flesta ryggradsdjur, även människor, har samma uppbyggnad av sina immunförsvar och samma könsskillnader i styrkan på immunförsvarens respons. Konflikten är kopplad till just dessa könsskillnader i immunförsvarens respons, och framtida studier bör därför undersöka närmare hur utbredda sådana könskonflikter är, säger Jacob Roved.

Resultaten publiceras i en artikel i Proceedings of the Royal Society B.

Kontakt:
Jacob Roved, doktorand, Biologiska institutionen, Lunds universitet, jacob.roved@biol.lu.se, +46 46 222 17 81, +45 31 16 70 00

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera