Genom att gå in och släcka aktiviteten hos en specifik så kallad RNA-molekyl har forskare vid Sahlgrenska akademin minskat lungtumörer hos möss med 40-50 procent.
Det är en forskargrupp under ledning av Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, som studerat hur tumörutveckling påverkas av det som kallas långa ickekodande RNA-molekyler. De klassades tidigare som skräp-DNA men har visat sig kunna reglera bland annat celldelning.
Underlaget har varit omfattande. Forskarna har studerat 16 olika cancertyper i totalt 6 419 fasta tumörer, med 701 normala vävnadsprover som kontroller. Siktet har varit inställt på att hitta RNA-molekyler som är aktiva i den fas av celldelningen då det genetiska materialet kopieras.
Bred analys
Med hjälp av en egenutvecklad teknisk modell och modern RNA-sekvensering har forskarna identifierat 570 RNA-molekyler med olika uttryck beroende på cancerform, och 633 nya oberoende biomarkörer som kan användas för att prognosticera och behandla 14 cancertyper. Resultaten väntas få betydelse för cancerforskare på många håll i världen.
– Det finns en stark koppling mellan celldelningscykler och cancer, och vi använder den som bas för att identifiera de viktiga långa ickekodande RNA-molekyler som spelar en avgörande roll vid cancertillväxt. Det som händer är att cancern delar sig okontrollerat och att vissa RNA-molekyler då är mer uttryckta och bidrar mer till celldelningen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Kopplingen är känd men det är ingen som har gjort en så bred analys tidigare, eller tittat så specifikt på RNA-cellerna, fortsätter han.
Halverade tumörer
Försöken på möss med lungcancer var ett sätt att påvisa att metoden fungerar. Försöksdjuren fick två injektioner i veckan med en substans (antisense oligonucleotides, LNA-ASO) som genetiskt blockerade funktionen hos den aktuella RNA-molekylen. Cancertillväxten upphörde och på femton dygn var tumörerna nästan halverade.
– Vi har identifierat en metod, optimerat den i labbmiljö och identifierat RNA-molekyler som är delaktiga i den okontrollerade celldelningen. Genom att sikta in sig på dem har vi reducerat cancertillväxten. Utöver det kan molekylerna också användas för att prognostisera sjukdomen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Vi föreslår att man ska använda den här RNA-baserade metoden vid lungcancer, där överlevnaden efter fem år bara är 18 procent i dag, fortsätter han. Vi behöver göra fler studier för att se om det finns potential för att genomföra kliniska studier på patienter, men vi tror på RNA-baserad behandling i framtiden.
Studien:
PAN-Cancer analysis of S-phase enriched lncRNAs identifies oncogenic drivers and biomarkers (Nature Communications)
Kontakt:
Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kanduri.chandrasekhar@gu.se, 073-960 04 50 (engelskspråkig)
