Överdödlighet bland unga efter självmordsförsök – i annan sjukdom

– Självmord är så klart mycket vanligt i denna utsatta patientgrupp, men en fördjupad analys visar att överdödligheten till stor del beror på icke-psykiatriska sjukdomar.

– Vi såg även stora könsskillnader vad gäller förväntad livslängd, speciellt bland de yngre patienterna, säger Jussi Jokinen, psykiater och professor vid Umeå Universitet samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Unga män kortast återstående livslängd
Forskarna har följt över 185 000 personer som under 1970-2010 vårdats inneliggande för självmordsförsök eller självskadebeteende. Resultaten visar att 20-åriga män som gjort ett första självmordsförsök har hela 18 år kortare förväntad återstående livslängd än den övriga befolkningen, medan 20-åriga kvinnor som försökt ta sitt liv förväntas leva 11 år kortare.

För 50-åringar som gjort ett första självmordsförsök är den förväntade medellivslängden runt 10 år kortare för män och 8 år kortare för kvinnor. Om det första självmordsförsöket sker först i 70-årsåldern är den förväntade återstående livslängden cirka 4 år kortare för både män och kvinnor.

Som jämförelse förväntades i Sverige år 2016 en nyfödd pojke leva till 80,6 år och en flicka till 84,1 år. För 50-åringar är den förväntade återstående medellivslängden 31,9 respektive 34,9 år.

Färre dog i självmord
Studien visar att fullbordat självmord orsakade en mindre del av de inträffade dödsfallen hos personer som varit inlagda för självmordsförsök eller självskadebeteende. Vanligare var det med fysiska åkommor som dödsorsak.

– Resultaten belyser en ojämlikhet i vården där patienter inom psykiatrin inte verkar få den vård de behöver. Vi har tidigare visat att psykiatriska patienter får en sämre vård av sina icke-psykiatriska besvär och sjukdomar, säger Rickard Ljung, läkare och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Artikel: Life expectancy after the first suicide attempt. Jussi Jokinen, Mats Talbäck, Maria Feychting, Anders Ahlbom & Rickard Ljung. Acta Psychiatrica Scandinavica.

Kontakt:
Rickard Ljung, docent, specialistläkare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, rickard.ljung@ki.se, 0705-13 30 71
Jussi Jokinen, professor, överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, jussi.jokinen@umu.se, 073-642 14 46