Därför är unga män argast – oavsett var de kommer ifrån

På senare tid har den svenska flyktingdebatten kommit att kretsa kring den eventuella säkerhetsrisk som unga män i grupp utgör. Vissa menar att de brott som begås av invandrare och flyktingar, till exempel sexuella ofredanden, självklart beror på männens etnicitet och kultur medan andra hävdar att den gemensamma nämnaren är att de är män.

Åke Pålshammar, senioruniversitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, menar att det även finns biologiska förklaringar till just unga mäns oberäknelighet.

– Jämförelser av aktivitetsgraden hos flickor och pojkar har visat att bråk och aggressivt utåtagerande beteende är betydligt vanligare hos pojkar. Sen kan man fråga sig hur stor del av detta som beror på att man i högre grad tillåter och till och med uppmuntrar pojkar och unga killar att bete sig mer aggressivt, säger han.

Huruvida män från exempelvis Mellanöstern är mer aggressiva än svenska män är han dock försiktig med att uttala sig om.

– Men har man varit med om trauman, svåra påfrestningar och frustrationer kan man ju tänka sig att det förklarar varför en del blir mer bråkiga och utåtagerande. Det handlar om såväl biologi som psykologi och sociologi, säger han.

Outvecklad hjärna
Det råder inga tvivel om att just unga män, oavsett ursprung, både utför och utsätts för fler brott än män i andra åldrar. År 2014 publicerades 19 studier i den vetenskapliga tidskriften Developmental Neuroscience där forskare bland annat beskriver det som kallas ”young male syndrome” – en period i unga mäns liv (vanligtvis mellan 15-25 år) som kännetecknas av ett liv fyllt av optimism och vårdslöshet.

Young Male Syndrome är så påtagligt att unga män löper sex gånger högre risk att mördas av en annan ung man än vad kvinnor gör. Högst risk löper män i sena tonåren, därefter sjunker risken stadigt med ökad ålder.

Anledningen till varför just unga män är särskilt aggressiva beror enligt forskarna på ökad aktivitet i den delen av hjärnan som påverkar känslorna, även kallad reptilhjärnan. Även den främre hjärnbarken tycks vara extra viktig vid uppmärksamhet, beslutsfattande, känsloreglering, beteendeinhibition och förutseende.

– Det tillsammans med alla hormoner som ”hottar upp” känslodelen av hjärnan gör att man får stor kraft och energi att agera, men på grund av den ännu omogna främre hjärnbarken varken förstå eller bry man sig särskilt mycket om konsekvenserna. Risktagningen bland ungdomar är drygt 200 procent högre än i andra åldrar och det beror på obalans och oförmåga att hantera sina känslor. Det är som att en stark högpotent motor ska samspela med riskabelt svaga bromsar och styrsystem, säger Åke Pålshammar.

Konsekvenserna blir att personen under inflytande av känslor, stress och grupptryck lätt dras med och inte förmår styra sitt beteende. Åke Pålshammar poängterar dock att förmågan att hantera sina känslor och lära sig skillnaden på rätt och fel är något som utvecklats sedan späd ålder.

– Lär vi inte barnen att hantera dessa exekutiva funktioner i hjärnan som reglerar beteendet kommer de inte heller att ha utvecklat den delen senare i livet.

Spökande hormoner
Tvärtemot den allmänna uppfattningen är det inte testosteron som ligger bakom unga mäns aggressivitet. Förvisso finns det en länk mellan våld och könshormonet, men inte alls så stark som man tidigare har trott. Åke Pålshammar nämner istället stresshormonet kortisol som ett alternativ.

– Om hjärnan av någon anledning inte får upp kortisolnivån finns det studier som visar att individen söker sig till situationer som kan hjälpa till med det. Då är det som att hjärnan väcks och personen får en slags belöning för sitt beteende.

Flera studier pekar i samma riktning. Bland annat fann forskare vid universitetet i Chicago att låga kortisolnivåer ledde till extremt aggressivt beteende hos pojkar i åldern 7 till 12 år.

En studie vid universitetet i Akron i USA visar också på ett tydligt samband mellan låg serotoninnivå i kroppen och ökad aggression. Enligt forskarna är aggressiva personer oftare deprimerade, vilket beror på för låg serotoninhalt. Dessutom verkar förekomsten av depression i sin tur bidra till ökad aggression. Medicinering med serotoninåterupptagningshämmande läkemedel har visat sig minska aggressiviteten genom att öka serotoninet och minska på dopaminet.

Evolutionära fördelar
Frågan är hur smart det egentligen är ur ett evolutionärt perspektiv att unga män i sin mest reproduktiva ålder även löper störst risk att bli dödade på grund av sin aggressivitet? Mycket smart tydligen. Forskning visar att det är just från aggressiva och starka män som vi härstammar eftersom det var de som besegrade sina rivaler och fick föra sina gener vidare.

På grund av biologiska skillnader i styrka är det även mannen som har fått rollen som hemmets beskyddare och den som ska skydda gruppen från rovdjur, vilket innebär att män uppvisar en högre grad av aggressivitet än kvinnor.

– Att överleva faror handlar inte bara om att fly utan om att ibland ta en fajt. Att försvara sitt revir hade ju aldrig gått utan aggressivitet, säger Åke Pålshammar.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se