Supermagnetkamera bäddar för behandling mot yrselsjuka

– De som någon gång drabbats av sjösjuka vet hur fruktansvärt det är. Det är ett av de mest ångestladdade tillstånd man kan tänka sig. Man kan helt enkelt inte ta vara på sig själv, säger Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet.

Yrselsjukan som också kan innebära hörselnedsättning och tinnitus beror på en störning av vätsketrycket i innerörat. Symptomen går att rå på men det finns inget botemedel. Forskarna i Lund ska nu med hjälp av supermagnetkameran titta in i innerörat på möss för att försöka få nys om sätt att förebygga och bota sjukdomen.

Studera minimala musöron
– Innerörat är annars svårt att studera, då det sitter i skallbasen och de utrymmen vi är nyfikna på är enormt små. Men med hjälp av en magnetkamera på 9,4 Tesla kan vi nu se in i ett musöras minimala strukturer utan att skada djuret, berättar Måns Magnusson.

Genom att skapa ett tillstånd som liknar Ménières sjukdom har forskarna med magnetkameran kunnat följa sjukdomsförloppet och effekten av olika ämnen och mediciner på innerörat.

– Då kan vi se vilken behandling som har bäst effekt och därmed förhoppningsvis förhindra att besvären utvecklas. Det har inte gjorts tidigare på en levande individ, så det måste ses som ett genombrott för hörsel- och balansforskningen.

Prövat på möss
Ménières sjukdom drabbar mest kvinnor och män i medelåldern, men förekommer även hos yngre och äldre personer.

– Det är en sjukdom som kan vara invalidiserande och den kommer i skov. Den kan försvinna helt under ett par års tid, för att sedan åter komma tillbaka. Det finns patienter som drabbas av ett par attacker av svår yrsel i veckan och ett anfall kan vara mellan 20 minuter och tolv timmar.

Den behandling som idag kan ges patienter med Ménières sjukdom är vätskedrivande mediciner, kortisoninjektioner eller kirurgi. Men det är egentligen för behandling av symptom på yrsel och inte behandling för att bromsa själva sjukdomen. När det gäller kirurgi kan den dämpa eller ta bort yrseln, men ofta till priset av att patienten blir döv på det drabbade örat.

Tack vare ett samarbete mellan forskarna på Lund University Bioimaging Center, LBIC, Experimentell medicinsk vetenskap och Avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar vid Kliniska vetenskaper i Lund, går det nu att studera sjukdomsförlopp på försöksdjur och så småningom få möjlighet att erbjuda de människor som drabbas en ny behandling.

Studie: Vasopressin induces endolymphatic hydrops in mouse inner ear, as evaluated with repeated 9.4 T MRI. Hearing research, Eva Degerman, professor i experimentell medicinsk vetenskap, René In´t Zandt, MR-forskare vid LBIC, Ann-Kristin Pålbrink, biomedicinsk analytiker och Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar – alla vid Lunds universitet.

Kontakt: Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet. Mobil 070-5671796, mans.magnusson@med.lu.se