Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I flera länder i södra Asien är barnmorskeyrket ingen etablerad profession. Som en följd är komplikationer mycket vanliga både för mödrar och nyfödda barn.  I en ny avhandling presenteras en strategi för hur barnmorskeyrket kan etableras i sex låginkomstländer – och på så sätt förbättra hälsan hos mödrar och nyfödda barn.

En viktig strategi för en förbättrad mödra-och barnhälsa är att det finns välutbildade barnmorskor. Men i många låginkomstländer är yrket inte ens inrättat, eller så är kompetensen otillräcklig – något som bidrar till komplikationer och skador både hos den födande mamman och hos det nyfödda barnet.

Doktoranden Malin Bogren har sedan 2007 haft olika uppdrag för FN i södra Asien. I sin avhandling, som presenteras vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon kartlagt barnmorskesituationen i Afghanistan, Bangladesh, Butan, Indien, Nepal och Pakistan – samtliga länder med hög mödradödlighet.

Misslyckat millenniemål
Målet om en ökad mödraöverlevnad är det av FN:s millenniemål som i lägst grad har uppfyllts. Inte i något av länderna som Malin studerat uppfyller barnmorskeprofessionen kriterierna för att vara en självständig profession. I Nepal saknas utbildade barnmorskor helt och hållet.

– Där är det istället sjuksköterskorna som utför barnmorskans arbete, utan att ha den formella kompetensen, säger Malin Bogren.

Genom enkäter och individuella intervjuer med nyckelpersoner, observationer på förlossningsenheter och analys av policydokument har Malin Bogren formulerat en strategi för att stödja etableringen av en kompetent barnmorskeprofession i Nepal – en strategi som också kan hjälpa etableringen i andra utvecklingsländer.

– Barnmorskeprofessionen i södra Asien saknar nationell lagstiftning som erkänner barnmorskan som ett självständigt yrke. De viktigaste rekommendationerna för att förbättra barnmorskeprofessionen i de granskade länderna är därför att utveckla lagstiftningen, stärka utbildningsmiljön och därmed höja professionens status, säger Malin Bogren.

Öppet samarbete och kommunikation nyckelfaktorer
Vägen fram är lång, men enligt Malin Bogren inte omöjlig. Olika politiska intressen och prioriteringar, ett konkurrerande intresse från sjuksköterskeprofessionen och olika åsikter om vilken akademisk nivå som barnmorskeprofessionen skulle vara på hör till hindren. Men för att lyckas krävs ett nära och öppet samarbete och kommunikation mellan beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare.

– Min avhandling levererar rekommendationer till olika nivåer av beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare. Förhoppningsvis kan den kunskapen hjälpa till att etablera barnmorskeprofessionen i södra Asien, och därmed förbättra och främja hälsan hos mödrar och nyfödda barn.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40890

Kontaktinformation:
Malin Bogren, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bogrenupper@gmail.com

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera