Kvinnor som får en bristning vid ändtarmsöppningen när de föder barn dras ibland med problem i decennier efteråt. Det visar en ny studie. Ett vanligt problem är att det läcker bajs, vilket i sin tur kan begränsa livet.
Cirka en av 20 förstföderskor drabbas av en sfinkterskada, se faktaruta nedan. Risken att man får avföringsläckage, alltså att det läcker bajs, ökar efter en sådan skada.
Får följder 20 år senare
Den nya studien, från Göteborgs universitet, fokuserar på problemens svårighetsgrad och påverkan på livet ett par decennier efter en skada.
Studien bygger på registerdata och ett frågeformulär och omfattar drygt 11 000 kvinnor som genomgick två vaginala förlossningar i Sverige från 1987 till 2000. Tre grupper ingick: De som fött barn men inte fått sfinkterskador, de som fått en sfinkterskada vid en förlossning och de som drabbats vid båda två.
Förlossningsbristningar och sfinkterskador
Omkring 80 procent av förstagångsföderskor får någon form av bristning vid förlossningen. Förlossningsbristningar graderas från ett till fyra.
Första gradens förlossningsbristning är en skada på slidans slemhinna. Om någon muskel i slidan eller mellangården är skadad klassas bristningen som en förlossningsbristning grad två. Dessa två typer av bristningar sys i första hand av en barnmorska.
Skadas ändtarmens slutmuskel i samband med födseln kallas bristningen för sfinkterskada eller sfinkterruptur. Beroende på omfattningen av skadan på slutmuskeln klassas denna form av bristning som grad tre eller fyra. Det som skiljer en förlossningsbristning grad fyra från grad tre är att hela slutmuskeln och även tarmslemhinnan är skadade vid en bristning av fjärde graden.
Vanligt att det läcker bajs
Åtskilliga av dem som fått en sfinkterskada har 20 år efter skadan fortfarande problem som kan relateras till skadan, visar studien. Ett ganska vanligt problem är att det läcker bajs. Studien visar bland annat:
- Ungefär en tiondel av alla som skadats vid två förlossningar uppger att det tjugo år senare läcker flytande avföring högfrekvent, definierat som ett par gånger i månaden eller oftare.
- Räknar man in även dem som uppger att det läcker bajs mer sällan blir andelen med avföringsläckage så hög som 34,9 procent, alltså drygt en tredjedel av dem som fött. Detta handlar alltså om dem med två sfinkterskador.
- Nästan 30 procent av dem som skadats vid två tillfällen uppger att avföringsläckage påverkar deras dagliga liv.
- Av dem med en sfinkterskada är det cirka 6 procent som efter två årtionden har läckage av flytande avföring ett par gånger i månaden eller oftare. Räknar man in dem som har problem fast mindre frekvent blir andelen med läckage i denna grupp ungefär 28 procent.
- Av dem med en sfinkterskada upplever en femtedel påverkan på det dagliga livet.
- Även kvinnor som har fött barn vaginalt men utan konstaterad sfinkterskada kan ha dessa problem. Ungefär en tiondel i den gruppen anger att de har läckage i någon mån.
Inkontinensskydd för avföringsläckage används av kvinnor i samtliga studerade grupper, men oftast av dem som haft två sfinkterskador.
Risken dubbleras
Förstaförfattare till studien är Ida Nilsson, anknuten till forskning inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt ST-läkare. Hon säger:
– En sfinkterskada leder till avsevärt ökad risk för ofrivilligt tarmläckage senare i livet. Om skadan upprepar sig dubbleras risken för kvarstående tarmläckage. Även svårighetsgraden ökar, med högre frekvens av läckagetillfällen, allvarligare läckage och större påverkan på livskvaliteten.
Vetenskaplig artikel:
Severity and impact of accidental bowel leakage two decades after no, one, or two sphincter injuries, American Journal of Obstetrics and Gynecology.
Kontakt:
Ida Nilsson, läkare på kvinnokliniken vid Södra Älvsborg Sjukhus i Borås samt forskare knuten till Göteborgs universitet
ida.nilsson@gu.se
