Grandmas hands
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När ledgångsreumatism upptäcks hos en patient har den redan funnits i kroppen i flera år. Kanske går det snart att upptäcka sjukdomen innan den brutit ut. Forskare i Uppsala har undersökt hur sjukdomen ser ut långt innan patienten får symptom.

I en ny avhandling från Uppsala universitet har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.

– Vi ser att en viss typ av B-lymfocyter, så kallade marginalzons-B-celler, är viktiga för att autoimmun artrit uppstår. De är de första cellerna som skapar antikroppar mot ledbrosket. Vi ser också att olika regulatoriska proteiner på ytan av dessa celler är viktiga för att förhindra att de blir överaktiva, säger Anna-Karin Palm, vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som nu lägger fram sin avhandling Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis.

Möss och människor likadana
Ledgångsreumatism är en vanlig autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och bryter ner brosket i lederna. När sjukdomen upptäcks hos en patient har den redan funnits i kroppen i flera år. Genom att använda en forskningsmodell med möss, har forskaren Anna-Karin Palm kunnat undersöka hur sjukdomen ser ut långt innan patienten får symptom.

Hos människor finns marginalzons-B-celler i både mjälten och i lymfkörtlarna. Hittills har man trott att de hos möss bara finns i mjälten, men i sitt avhandlingsarbete visar Anna-Karin Palm för första gången att de hos möss, precis som hos människor, även finns lymfkörtlarna.

– Denna viktiga upptäckt gör att det kan vara lättare att tolka resultaten från studier på möss i förhållande till situationen i människa, säger Anna-Karin Palm.

Mastcellen i beredskap
I sitt avhandlingsarbete fann hon också att en annan immuncell, den så kallade mastcellen, direkt kan påverka B-lymfocyter och få dem att dela på sig, producera antikroppar samt förbereda sig för att kunna aktivera ytterligare andra immunceller och därmed driva en autoimmun reaktion. Eftersom mastceller och B-lymfocyter återfinns i lederna hos patienter med ledgångsreumatism tyder dessa fynd på att mastceller kan bidra till sjukdomen genom att direkt aktivera och underhålla självreaktiva B-lymfocyter lokalt i leden.

– Genom att förstå de bakomliggande mekanismerna för en sjukdom ökar också möjligheter för effektiv behandling. Målet med min forskning är att öka förståelsen kring B-lymfocyter och hur de medverkar till autoimmun artrit, och på så sätt bidra med ytterligare en bit i pusslet ledgångsreumatism, säger Anna-Karin Palm.

Avhandling:
Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis

För mer information:
Anna-Karin Palm, annakarin.palm@icm.uu.se, tel 018-471 4004, mobil 0707-740073

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera