Artikel från Lunds universitet
15 januari 2015

Två små molekyler kan spela roll när tjocktarmscancer överlistar behandling

Det finns särskilt cancerfrämjande celler, även kallade ”cancerstamceller”, som gynnar uppkomst av bland annat tjocktarmscancer. Men många kunskapsluckor återstår. I en avhandling från Lunds universitet finns ledtrådar till varför cancern – med hjälp av dessa celler – överlever både cytostatika och strålterapi.


– Att rikta ljuset mot de cancerfrämjande cellerna kan vara en lovande väg att överbrygga de misslyckade läkemedelsbehandlingar som idag leder till återfall och död. Men det behövs mer kunskap om dessa celler, förklarar Kishan Bellamkonda, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

De cancerfrämjande cellerna har stamcellsliknande egenskaper kombinerat med förmåga att utveckla tumörer, och de har också visat sig vara motståndskraftiga mot strålbehandling och cytostatika.* Enligt aktuell forskning har cellerna betydelse vid tillkomst av tjocktarmscancer.

Ny typ av signalsubstanser
Men vad är det som styr de cancerfrämjande cellerna och startar de processer som senare leder till tjocktarmscancer? Kishan Bellamkonda har i sin avhandling ägnat sig åt denna fråga. Han har särskilt intresserat sig för två stycken s.k. eikosanoider (arakidonsyrametaboliter), som är en typ av signalsubstanser, och deras eventuella förekomst i tumörernas mikromiljö.  De båda molekylerna bär beteckningarna leukotrien D4 (LTD4) och Prostaglandin E2 (PGE2).

I laboratorieexperiment isolerades först cancerfrämjande celler framgångsrikt med hjälp av ett särskilt utvalt enzym, och det visade sig då att både LTD4 och PGE2 fungerade som medspelare i utvecklingen av livskraftig cancer. De förbättrade den överlevnadsförmåga som krävs när cancerläkemedel och strålterapi sätts in mot tumören.
I försök på möss med nedsatt immunförsvar framkom att de cancerfrämjande cellernas förmåga att utveckla tumörer mångfaldigades när de fanns i en miljö med LTD4 eller PGE2.

En rad andra experiment inom ramen för avhandlingen stärker tesen om att de två eikosanoiderna är viktiga för att skapa en mikromiljö som gynnar utveckling av cancer.  Hit hör bland annat att mängden inflammerade celler var större i tumörer i en miljö med LTD4 eller PGE2, och även att nivån av tumörfrämjande makrofager var högre.

Motståndskraftiga tumörer
De cancerfrämjande cellernas motståndskraft mot cytostatika och andra kemiska behandlingar är ett stort hot mot patienter med cancer i mer framskridna stadier eftersom det  innebär att det saknas effektiva läkemedel.  Kishan Bellamkonda studerade därför med särskilt intresse ett antal tumörer som visat sig motståndskraftiga, och som behandlats med läkemedel riktade mot en måltavla som anses relevant vid tjocktarmscancer.

I undersökningen av tumörerna framkom ett flertal fynd som kan bidra till deras överlevnadsförmåga vid behandling, och det blev också tydligt att de cancerfrämjande cellerna i tumörerna varierade kraftigt i sitt innehåll vilket är viktig kunskap vid utveckling av behandlingar.

Kishan Bellamkonda är doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet. Den 16 januari 2015 försvarar han avhandlingen ”The Role of Inflammatory Lipid Mediators on Colon Cancer Initiating Cells (CICs)”

*) På engelska Cancer initiating cells, CICs 

FAKTA
Kolorektal cancer
 (tjock- och ändtarmscancer)
Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i världen. Sjukdomen kan vara genetiskt orsakad, men vanligast är sporadisk uppkomst. Medelåldern för insjuknande är 70 år. Ett antal riskfaktorer har identifierats och bland dem återfinns bl.a. ålder, inflammatorisk tarmsjukdom, låg fysisk aktivitet, fettrik diet och alkohol. Kolorektal cancer är behandlingsbar, men vid återfall med spridning till andra organ är sjukdomen oftast svårbehandlad.

Text: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet den 13 januari 2015.

Kontaktinformation
Björn Martinsson, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera