Israel-Palestinakonflikten utgör en viktig kontext för antisemitiska yttringar och när våldet trappas upp triggas ett judehat i Sverige. Även om kritiken mot Israel i huvudsak inte präglas av sådana tankespår, så tycks det vara svårt att erkänna antisemitism som ett av dagens samhällsproblem. I debatten cirkulerar en rad osanningar och komplexa förhållanden, vilka behöver belysas och diskuteras.
Vissa menar att antisemitism, fördomar mot judar just för att de är judar, inte existerar i Sverige idag. Hakkors på husfasader, bombhot mot judiska församlingar och ett öppet judehat i några av de forum där Israel-Palestinakonflikten diskuteras är några exempel som bekräftar motsatsen. Det är med andra ord uppenbart att antisemitism existerar, frågan är på vilket sätt och varför så få pratar om det. Henrik Bachner är idéhistoriker och har bland annat forskat på antisemitiska attityder i Sverige.
– Antisemitism har i olika former existerat under hela efterkrigstiden och gör så även idag, vilket har visats i såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar. Dels handlar det om stereotyper och fördomar om judar som återfinns inom delar av befolkningen och i olika politiska opinioner. Dels existerar antisemitismen som del av en ideologi, det gäller framför allt delar av extremhögern och den radikala islamismen, säger Henrik Bachner.
Mellanösternkonflikten triggar hatet
Enligt statistik från brottsförebyggande rådet, Brå, har antalet anmälda antisemitiska hatbrott i Sverige ökat efter 2008, vilket var då den förra markinvasionen mot Gaza inleddes. När våldet nu eskalerar på nytt förstärks hotbilden ytterligare. Ett problem är att judar kollektivt ställs till svars för staten Israels agerande. Detta är något som synliggjorts även i debatten denna sommar.
– Denna argumentation kan ibland även knyta an till en annan antisemitisk tematik, nämligen försöken att framställa judar som vår tids nazister – skyldiga till samma typ av brott som Nazityskland, men också retoriken om att “judarna inte lärt sig av Förintelsen”, säger han.
Även om kritiken mot Israels krigsföring överlag uttrycks utan att antisemitiska tankespår färgar argumentationen, så utgör debatten om Israel-Palestinakonflikten en viktig kontext för antisemitiska yttringar.
– Det handlar om en redan existerande företeelse som får näring och kan triggas av Israel-Palestinakonflikten, men det är en felaktig slutsats att antisemitismen orsakas av konflikten.
Hotbilden förringas i debatten
En del som hävdar att antisemitism idag inte är ett problem, menar att den nu ersatts av islamofobi inom extremhögern. Detta är i huvudsak fel, enligt forskning. Fientlighet förekommer idag mot båda grupperna, i Sverige liksom i Europa där flera högerextrema partier vuxit sig allt större. Svenskarnas parti, grekiska Gyllene gryning och tyska NPD är några exempel där såväl antisemitism som islamofobi ingår i ideologierna.
Men hotbilden mot judar viftas många gånger bort och förringas i debatten, vilket är oroväckande. Inte minst inom delar av den antirasistiska rörelsen tycks det vara svårt att erkänna antisemitismen som ett samhällsproblem. Enligt Henrik Bachner kan det delvis ha politiska orsaker, men handlar också om okunskap. Rasism och främlingsfientlighet drabbar traditionellt socioekonomiskt svaga grupper, de som står utanför samhället och diskrimineras genom sin hudfärg, etc.
– Judar ses tvärtom som en socioekonomiskt stark grupp i samhället. Att de inte uppfattas som en svagare, exkluderad grupp gör det betydligt svårare för många att begripa vad antisemitism är och på vilket sätt den utgör ett problem, säger han.
Muslimer beskylls för dagens antisemitism
Enligt vissa studier är antisemitismen allra mest utbredd i Mellanöstern. Detta måste förstås mot bakgrund av en speciell kontext i vilken den israelisk-palestinska konflikten ingår, men också en politisk kultur där antisemitismen är helt legitim liksom påverkan från islamistisk propaganda. Denna utveckling kan delvis också förklara antisemitismens närvaro bland en del svenskar och européer med bakgrund i Mellanöstern. Det senare är dock en fråga som även utnyttjas av islamofoba grupper, som gärna sprider bilden av antisemitism som ett problem enbart i muslimska grupper.
– Högerpopulister använder gärna frågan om antisemitism för att misstänkliggöra muslimer som kategori, berättar Henrik Bachner.
Därför är det viktigt att poängtera att forskning samtidigt visar att antisemitismen är jämförelsevis utbredd i vissa öst- och centraleuropeiska länder, där bland annat kristen antijudaism, nationalism, nazism och kommunism format denna tradition. Där spelar konflikten i Mellanöstern mindre roll, men i Västeuropa kan den således användas för att legitimera fördomar om judar som politisk kritik, samt ytterligare spä på fördomar och rasism mot andra grupper.
Sett till den offentliga debatten tycks Israel-Palestinakonflikten engagera oss svenskar i betydligt större utsträckning än andra pågående konflikter, vilket troligen har sina historiska och symboliska förklaringar. Att vi står upp för förtryckta och tar avstånd från all typ av extremism och övervåld är positivt. Men om vi samtidigt blundar för argument som gör judar ansvariga för Israels politik eller inte ser hur konflikten kan aktivera antisemitism så har vårt omdöme rubbats. Våld, förtryck och främlingsfientlighet måste erkännas och bekämpas – oavsett vem det är som blir hotad.
Text: Elin Melin, forskning.se
Intervjuad forskare: Henrik Bachner, idéhistoriker som disputerade 1999 vid Lunds universitet på avhandlingen Återkomsten. Antisemitism i Sverige efter 1945.
Relevanta rapporter och källor:
Rapport från Brå:http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2013-06-27-hatbrott-2012.html
Svenska kommittén mot antisemitism: http://skma.se/
Kontaktinformation
red@forskning.se
