Säkrare bröstcancerprognos om lymfkörtlarna undersöks

I sådana fall är det lymfkörtlarna som står för den riktigare prognosen, visar nu forskning vid Lunds universitet. En analys av lymfkörtlarna skulle i många fall ge en betydligt säkrare bild av risken för metastaser, dvs återfall i sjukdomen och en spridning till andra organ.

– Att lägga till en sådan analys vore lätt gjort. Det kräver ingen dyr specialteknik, utan bara en utökning av det vanliga rutinmässiga patologiarbetet, säger Lisa Rydén.

Hon är forskare vid Lunds universitet och överläkare på kirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon är också huvudansvarig för en studie som nyligen publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment.

Studien omfattar 500 kvinnor med tidig bröstcancer som opererats i Lund eller Helsingborg. Tidig bröstcancer innebär att cancern inte spridit sig till andra organ. Hos ungefär en tredjedel av alla kvinnor som opererades för tidig bröstcancer fanns det dock spår av tumören i lymfkörtlarna, vilket kan ge viktig tilläggsinformation.

– Ibland visade den molekylära studien samma subtyp i bröstvävnaden och i lymfkörteln. Men ibland var typerna olika. Och när vi undersökte hur det gått för kvinnorna 10 år senare, så  följde prognosen den subtyp som fanns i lymfkörteln och inte den som fanns i bröstet, säger Lisa Rydén.

När läkarna bara studerar bröstvävnaden är risken alltså att man finner att tumören tillhör en gynnsam tumörtyp och slår sig till ro med detta. Lymfkörtlarna kanske samtidigt visar tecken på en mer aggressiv tumörform, men det upptäcks aldrig.

– Om vi däremot rutinmässigt börjar analysera även lymfkörtlarna kan vi i sådana fall ge kvinnorna tillägg av cytostatika och målstyrd läkemedelsbehandling efter operationen. Det skulle kunna hindra att de senare får återfall i sjukdomen, menar Lisa Rydén.

Det var en ganska liten andel av patienterna som visade en skillnad i tumörtyp mellan bröstvävnaden och lymfkörteln. Eftersom bröstcancer är en så vanlig sjukdom blir antalet berörda patienter nationellt och globalt ändå stort, och för dem kan skillnaden betyda en skillnad mellan liv och död, framhåller lundaforskaren.

Det finns också liknande studier som visar att samma metodik skulle kunna användas även vid andra cancerformer, bland annat tjocktarmscancer.