Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 juni 2013

Samband visat mellan Crohns sjukdom och virus

En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus – enterovirus – i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.

Dessa resultat behöver bekräftas i större studier, men resultaten är viktiga då detta samband inte har visats tidigare. Det öppnar en ny möjlighet att förstå vad som kan bidra till att sjukdomen uppkommer, säger Alkwin Wanders, en av forskarna bakom studien och verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

I Sverige lever flera tusen vuxna med Crohns sjukdom och varje år insjuknar cirka 100 barn och unga i sjukdomen. Sjukdomen drabbar olika delar av magtarm-kanalen och ger upphov till symtom som buksmärta, diarré och viktnedgång – i svåra fall även fistlar, eller förträngningar i tarmen.

Vad som orsakar Crohns sjukdom är inte känt. Mutationer i över 140 gener har visats vara associerade med sjukdomen, men denna genetiska koppling räcker inte som enda förklaring. Många av dessa gener spelar viktiga roller i immunförsvaret, vilket lett till teorier om att sjukdomen skulle kunna orsakas av ett nedsatt immunförsvar mot olika mikroorganismer. I så fall skulle sjukdomen vara en konsekvens av ett samspel mellan arv och miljö.

På senare tid har forskning visat att några av de gener som är starkast kopplade till sjukdomen är viktiga för immunförsvaret mot en viss typ av virus som har sitt genetiska material i form av RNA, s.k. RNA-virus. Med detta som utgångspunkt har ett tvärvetenskapligt forskarteam etablerats i Sverige för att undersöka vilken roll denna virustyp har för sjukdomen. I forskargruppen ingår barnläkaren Niklas Nyström  patologen Alkwin Wanders, virusforskarna Gun Frisk och Oskar Skog, molekylärbiologen Mats Nilsson och genetikern Ulf Gyllensten vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt cellbiologerna Jonas Fuxe och Tove Berg och barnläkaren Yigael Finkel vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Just den här unika sammansättningen med kompletterande klinisk och vetenskaplig expertis har varit väldigt värdefull för studierna, säger Alkwin Wanders.

I den aktuella studien undersökte forskarna om RNA-virus kunde påvisas i tarmen hos barn med Crohns sjukdom. Speciellt inriktade de sig på förekomsten av enterovirus, en grupp av RNA-virus som man vet kan infektera tarmslemhinnan.

Resultaten visar riklig förekomst av enterovirus i tarmen hos samtliga barn med Crohns sjukdom, medan kontrollgruppen saknade eller endast hade minimala mängder enterovirus i tarmen. Liknande resultat påvisades med två olika metoder. Enterovirus påvisades inte bara i tarmslemhinnan utan också i s.k. nervcellsganglier i djupare delar av tarmväggen. Receptorer för en grupp av enterovirus påvisades både i tarmslemhinnan och i nervcellsganglier vilket kan förklara hur virus kan ta sig in i nervsystemet i tarmen
.
– Vad som också är intressant med dessa fynd är att enterovirus skulle kunna tänkas lagras i nervceller i tarmen och sprida sig till olika delar av tarmen via nervtrådar. Det skulle kunna förklara både att sjukdomen går i skov (återfall), och att den ofta drabbar flera olika segment av tarmen, säger Alkwin Wanders.

Den aktuella studien omfattar nio barn med avancerad Crohns sjukdom och 15 barn som just har debuterat med sjukdomssymtom. Forskarteamet vill nu gå vidare och undersöka större grupper av patienter och fler kontroller. De vill även utföra experimentell forskning för att undersöka sambandet ytterligare.

Studien har finansierats av bland andra landstinget i Uppsala län, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

Länk till tidskriftens webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera