Cancerpatienter som bor ensamma får mindre omfattande behandling

I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har bland annat sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.

När läkare fattar beslut om vilken behandling de ska rekommendera cancerpatienter väger de in en lång rad faktorer. Viktigast är naturligtvis uppgifter om cancersjukdomen – vilken typ av cancer, vilken utbredning i kroppen, vilka behandlingsmöjligheter står till buds? Dagens onkologer är beroende av den kunskap som fås genom ny forskning för att kunna erbjuda sina patienter det senaste och bästa i cancerbehandling. Regionala och nationella behandlingsrekommendationer uppdateras kontinuerligt med målet att alla patienter i Sverige skall ha tillgång till behandling enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att behandlingen ska vara likvärdig.

I sin avhandling har Nina Cavalli-Björkman, läkare vid Akademiska sjukhuset, tillsammans med kollegor studerat ett stort antal patienter som behandlats för tjock- och ändtarmscancer i Mellansverige. De använde uppgifter som utbildningsnivå, civilstånd, rökning, om patienterna hade barn eller levde ensamma för att analysera behandling och överlevnad i förhållande till socioekonomi. Viktigt i denna studie var att forskarna dessutom hade uppgifter om komorbiditet, det vill säga information om eventuella andra svåra sjukdomar patienterna hade. Andra sjukdomar kan spela roll för vilken behandling som kan ges.

– Den grupp som stod ut i analyserna var ensamboende patienter som signifikant mer sällan fick kombinationscytostatika och kirurgi av metastaser, berättar Nina Cavalli-Björkman.

De ensamboende hade också oftare än andra patienter metastaser redan då sjukdomen upptäcktes. De enda två faktorer i studien som signifikant påverkade överlevnaden var andra svåra sjukdomar och att leva ensam. Ensamboende patienter levde i median fyra månader kortare än patienter som bodde med en partner eller ett barn.

I en tidigare studie har Nina Cavalli-Björkman sett att cancerpatienter som hade låg utbildningsnivå utreddes med äldre och mindre sofistikerade metoder än patienter med hög utbildningsnivå. De med högre utbildning levde också ofta längre. I den studien fanns dock inte uppgifter om komorbiditet tillgängliga och det är möjligt att resultaten sett annorlunda ut om forskarna kunnat ta med andra svåra sjukdomar i beräkningen.

Nina Cavalli-Björkman har också genomfört en intervjustudie med svenska onkologer som arbetar med kolorektal cancer om de faktorer som väger in när de fattar beslut om behandling för sina patienter. Resultaten visar att onkologerna anser att patienters anhöriga har inflytande över val av behandling, både genom påverkan på patienten och på läkaren. Onkologerna beskrev de anhöriga som mer delaktiga i cancerbehandling nu än tidigare, vilket var en fördel för patienterna som fick gott stöd under sjukdomens olika faser.

Patienter som saknade socialt nätverk sågs av onkologerna som en utsatt grupp och att patienten var ensam angavs som ett skäl att ibland erbjuda mindre kraftfull behandling.

– Onkologerna motiverade detta med omsorg om patienten och rädsla att en ensam patient inte skall kunna hantera svåra behandlingsbiverkningar på egen hand, berättar Nina Cavalli-Björkman.

Högutbildade patienter sågs som pålästa och pådrivande. Konsultationer med högutbildade patienter kunde vara krävande på grund av stora mängder frågor som patienter och anhöriga ställde och man beskrev att dessa patienter ofta hade specifika önskemål eller krav rörande behandling. Lågutbildade patienter sågs som mindre kommunikativa och beskrevs ha mer tillit, både till läkaren och till sjukvården som helhet. Patienter som själva var drivande och krävde att få vissa behandlingar tenderade att få dem, enligt onkologerna. Att ordinera behandling till en patient som kräver det motiverades med att konflikter bör undvikas med svårt sjuka patienter och att det är viktigt att patienten blir nöjd.

KONTAKT OCH INFORMATION
AvhandlingenSS NAMN: Factors influencing selection of treatment for colorectal cancer
Avhandlingen försvaras den 13 juni.
För mer information, kontakta Nina Cavalli-Björkman,
tel: 0709 940 940
e-post: nina_cavalli@yahoo.com