Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

17 mars 2011

Hormonerna största bovarna bakom premenstruella besvär

I en avhandling som läggs fram den 25 mars vid Uppsala universitet har Birgitta Segebladh undersökt om kronisk stress och våld i nära relationer kan vara faktorer som bidrar till svåra premenstruella besvär. Resultaten visar att det främst är de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen som utlöser symtomen.

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) kännetecknas bland annat av humörsvängningar och nedstämdhet och drabbar tre till åtta procent av kvinnor i fertil ålder. Den rådande uppfattningen är att det är de kvinnliga hormonerna som orsakar problemen. Progesteron, gulkroppshormon, är välstuderat men däremot inte östrogenets betydelse. Andra orsaker, som kronisk stress och våld i nära relation, har beskrivits i ett fåtal studier men resultaten är inte helt entydiga.

Birgitta Segebladh har i sitt avhandlingsarbete studerat sambandet mellan PMDS och hormonella och psykologiska faktorer.

– Utifrån det som framkommit i dessa studier förefaller de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen och dess fluktuation över menscykeln att vara de viktiga symtomutlösande faktorerna för svåra premenstruella besvär, så kallat PMDS. Kronisk stress och utsatthet för fysiskt och/eller psykiskt våld förefaller vara mindre relevant, säger Birgitta Segebladh.

Många kvinnor upplever humörbiverkningar av p-piller. I en tvärsnittsstudie inkluderades fyra grupper av kvinnor: kvinnor med p-piller, med eller utan humörbiverkan samt kvinnor som slutat med p-piller och som haft humörbiverkan eller mått bra. Depression och ångestdiagnos var signifikant mer förekommande i de två grupper som uppgav humörbiverkan än bland dem som upplevt sig må bra av behandlingen. Det var också lika vanligt med ångest och depression bland dem som stod på p-piller och som uppgav humörbiverkningar som bland dem som slutat med behandlingen på grund av humörbiverkan. Däremot var det inte PMDS mer förekommande bland dem som haft humörbiverkan än bland dem som mått bra på p-piller.

Den vanligaste behandlingen för PMDS idag är antidepressiv behandling med SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Eftersom progesteron producerat av äggstocken har visats vara en av orsakerna till symtomen har anovulatorisk behandling (GnRH analog) ibland prövats. Denna ger dock ett klimakteriellt tillstånd och är därför mindre användbar. I en randomiserad dubbelblind klinisk studie fick 25 kvinnor GnRH behandling och tillägg av två olika doser av östrogen med progesteron och placebo. Den högre dosen östrogen i kombination med progesteron gav mest återkommande symtom av nedstämdhet och irritabilitet, jämfört i kombination med placebo. Den lägre dosen av östrogen i kombination med progesteron gav mindre uttalade symtom. Bäst mådde kvinnorna med östrogen och placebo.  

Utsatthet för våld i nära relation studerades bland kvinnor med PMDS, friska kontroller och kvinnor som sökte gynekologisk vård med andra symtom än PMDS. Bland dem som ingick i studien rapporterade de kvinnor som sökte gynekologisk vård högst frekvens av fysiskt och/eller psykiskt våld jämfört med båda de andra grupperna.

Kronisk stress undersöktes med dygnskurva av kortisol och med lågdos dexametasontest. Det framkom ingen skillnad i dygnskurvan av kortisol mellan PMDS patienter och friska kontroller. Det var inte heller någon skillnad i hämning av kortisol efter lågdos dexametasontestet mellan de båda grupperna.

För mer information, kontakta: Birgitta Segebladh, mobil: 070-647 69 46, e-post: birgitta.segebladh@kbh.uu.se

Avhandlingen kan laddas ner från universitetets hemsida [Ref 1].
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera