Svårt att ge prognos för tidig prostatacancer
En vanlig metod för att bedöma sjukdomsprognos hos män som diagnostiserats med lokaliserad prostatacancer har visat sig fungera sämre än man tidigare trott, visar en studie från Karolinska Institutet. Forskarna har mätt koncentrationen av PSA (prostataspecifikt antigen) i blodet hos en grupp cancerpatienter och sedan följt hur sjukdomen utvecklat sig.
Den nu publicerade studien är utförd inom ramen för det nordiska samarbetsprojektet Scandinavian Prostate Cancer Group (projekt SPCG-4). Forskarnas slutsats är att PSA-värdet under den första tiden efter diagnos inte räcker som urvalsmetod för att säkert skilja ut män som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från män som har en långsamt framåtskridande sjukdom. Generellt har män med lokaliserad prostatacancer stor chans att överleva sin sjukdom även utan behandling. Ändå genomgår många omfattande kirurgiska ingrepp eller behandling med strålning med risk för bland annat nedsatt sexuell funktion och urinläckage.
– Vi måste hitta bättre metoder för att urskilja de patienter som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från de som har en mer godartad sjukdom. Det är viktigt både för att undvika onödigt lidande och för att kunna styra sjukvårdens resurser till de patienter som har störst behov, säger Katja Fall, en av forskarna bakom studien.
Tidigare forskning har visat att det finns en koppling mellan hur snabbt cancertumören kommer att växa och den hastighet med vilken PSA-nivån ökar i blodet i början av sjukdomsförloppet. För att undersöka hur träffsäkert PSA-utvecklingen kan förutsäga patientens prognos har Katja Fall vid Karolinska Institutet och hennes kollegor inom den skandinaviska prostatacancergruppen följt 267 män från Sverige, Finland och Island som diagnostiserats med prostatacancer mellan åren 1989 och 1999.
De PSA-värden som uppmätts under de två första åren efter prostatacancerdiagnosen användes för att beskriva den tidiga PSA-kurvans utseende för varje patient. Vid uppföljningen i slutet av 2003 hade 34 patienter dött i prostatacancer och 18 hade utvecklat metastaser men var fortfarande i livet. Trots att både PSA-värdet vid diagnos och hastigheten med vilket det ökade under de två första åren var relaterade till utveckling av aggressiv prostatacancer, hade inte något av dessa PSA-mått kapacitet att säkert urskilja vilka prostatacancerpatienter som hade behövt intensiv behandling bland alla dem som klarat sig lika bra utan.
Publikation:
Prostate-Specific Antigen Levels as a Predictor of Lethal Prostate Cancer”
Katja Fall, Hans Garmo, Ove Andrén, Anna Bill Axelson, Jan Adolfsson, Hans-Olov Adami, Jan-Erik Johansson, Lars Holmberg
Journal of the National Cancer Institute, Vol. 99, nr 7, 4 april 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Med dr Katja Fall
Tel: 08-5248 6109
Mobil: 0709-221974
E-post: katja.fall@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
