Ny målsökande molekyl mot cancer
Mikael Persson har lyckats ta fram en ny målsökande molekyl som visat sig ha effekt på cancertumörer hos möss. Detta är ett bidrag till ett expansivt forskningsområde som syftar till att hitta alternativa behandlingar mot cancer.Mikael Persson försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 13 maj.
Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Flera av dessa dödsfall beror på tumörer som av någon anledning inte kan behandlas med kirurgi, eller strålterapi. I dessa fall kan kemoterapi hjälpa, men även när primärtumören kan behandlas är det inte ovanligt att patienter får återfall på grund av metastaser. Dessa bildas av cancerceller som spritt sig till andra delar av kroppen där de bildat nya tumörer. I dessa fall krävs vanligtvis en helkroppsbehandling som exempelvis kemoterapi, som tyvärr är ganska ospecifik och angriper alla celler, normala som tumörceller.
På senare tid har det skett en intressant utveckling av molekylärt målsökande terapier. Molekylär målsökning innebär att man använder ämnen som binder till särskilda molekylstrukturer på cancercellerna. Målsökarna kan då användas för att transportera ett effektämne, till exempel ett gift till cancertumören. Ett flertal målstrukturer för olika former av cancer har upptäckts. En av de molekylstrukturer som upptäckts fungera som mål är HER-2, ett cellulärt ytprotein som anrikas i onormalt höga halter på vissa typer av tumörceller. Detta protein utgör målet för läkemedlet Herceptin som används för bröstcancerpatienter med metastaser innehållande mycket HER-2.
Herceptin består av antikroppen trastuzumab, medan man i läkemedlet Zevalin gått ett steg längre och kopplat antikroppen Ibritumomabtiuxean till en radioaktiv partikel (radionuklid). Denna radionuklid ger en extra toxisk effekt och man har kunnat visa att Zevalin påverkar tumörer som inte påverkas av motsvarande läkemedel utan radionuklider.
Mikael Persson har lyckats koppla två antikroppar, trastuzumab och pertuzumab, till olika radionuklider i syfte att öka den terapeutiska potentialen. Han visar också att pertuzumab kopplat till radionukliden lutetium-177 har tydlig effekt på tumörer hos möss.
– En vidareutveckling av detta skulle kunna ge en effektivare behandling än vad som är möjligt idag, säger Mikael Persson.
Bildtext: Radioaktivitetens fördelning i en mus med tumör på höger bakben tre dagar efter att den lutetium-177-märkta antikroppen injicerats i svansvenen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mikael Persson på 018-471 38 29, 070-448 91 65 eller via e-post: Mikael.Persson@bms.uu.se
