Artikel från Linköpings universitet
25 januari 2006

Svåra samtal om risk och nytta med hormonbehandling

Riskerna med hormonbehandling bedöms olika av läkarna och de kvinnor som söker hjälp mot klimakteriebesvär. Hos kvinnor i 50-årsåldern blev attityden till sådan behandling mer negativ i början på 2000-talet, sedan ny forskning visat sämre effekt och fler biverkningar än tidigare.

Mikael Hoffmann, doktorand vid avdelningen för klinisk farmakologi, Linköpings universitet, har jämfört två enkätundersökningar gjorda 1999 och 2003 på samtliga Linköpingskvinnor som under åren fyllde 53 och 54 år. Det visade sig att attityden till hormonbehandling hade svängt kraftigt. 1999 ansåg fyra av fem att hormonbehandling hade god effekt, medan en av åtta bedömde riskerna för allvarliga biverkningar som höga eller mycket höga. Fyra år senare var det bara två av tre som trodde att metoden gav god effekt, och var fjärde som bedömde riskerna som höga eller mycket höga.

Den förändrade attityden avspeglades också i förskrivningen av hormontabletter. Från första kvartalet 2000 till tredje kvartalet 2003 halverades apotekens försäljning av hormontabletter till Linköpingskvinnor i åldern 53-54 år (mätt i antalet definierade dygnsdoser). Motsvarande minskning i hela landet var 44 procent. Räknat på antalet behandlade kvinnor var nedgången något mindre.

Mikael Hoffmanns doktorsavhandling bygger också på intervjuer med 20 kvinnor som sökt för klimakteriebesvär under 1999-2000 och de fem gynekologer som stod för rådgivningen/behandlingen. Resultaten visar att kvinnorna var mer inriktade på att få lindring för sina akuta symtom, medan läkarna fokuserade på att beskriva långsiktiga effekter.

Kvinnorna var också mer benägna att diskutera riskerna för biverkningar som blodproppar, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer. Information om detta hade de fått huvudsakligen från massmedierna. Läkarna undvek helst att tala om “risker” och föredrog ordet “nackdelar”. Forskarna kunde identifiera ett antal olika retoriska strategier hos läkarna, från en enkel kalkyl av antalet fördelar och risker till en “säljarstrategi” för att försöka överbrygga den skillnad i uppfattningen om hormonbehandling som finns mellan läkare och allmänhet. Denna skillnad beror till stor del på de svenska riktlinjer som säger att kvinnor som har klimakteriebesvär bör erbjudas tidig behandling under kortare tid, medan de studier som väckt uppmärksamhet i medierna i huvudsak studerat effekter vid lång tids behandling hos betydligt äldre kvinnor.

Avhandlingen illustrerar betydelsen av en djupare förståelse av begreppet risk för att åstadkomma en god dialog kring olika behandlingsalternativ.

Titeln är Risk talk – on communicating benefits and harms in health care och den läggs fram fredag 27 januari 2006 kl 13.00 i Berzeliussalen, Hälsouniversitetet, Linköping. Opponent är professor Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Mikael Hoffmann kan nås på tel 013-227385, mobil 070-6082028, e-post mikael.hoffmann@lio.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera