Så lurar parasiten immunförsvaret

Urdjuret sprids genom bett av en sandfluga, som är vanlig bland annat i torra områden i Afrika och Mellanöstern.

När parasiterna hostas upp av den bitande flugan fångas de snabbt in av immunförsvarets första vaktposter, makrofagerna. Men i stället för att lösas upp och dö lyckas de ta kommandot och föröka sig i immuncellernas inre. Efter en tid sprängs dessa och en ny generation parasiter kan sprida sig i kroppen.

Leishmanias vapen är en ”päls” av LPG, en unik sockermolekyl som inte påträffats hos några andra organismer. Enligt den hypotes som förs fram i en doktorsavhandling av Åsa Holm, tvingar LPG cellen att bygga upp ett starkt skal av proteinfibrer kring parasiten. På så vis skyddas den från enzymer som har till uppgift att förinta inkräktaren.

Linköpingsgruppen studerar också tuberkelbakterien, som orsakar tuberkulos och har en liknande strategi.

— Ju mer vi lär oss om hur dessa mikroorganismer orsakar sjukdomar, desto fler verktyg får vi för att bidra till utvecklingen av verksamma läkemedel och vaccin, säger forskningsledaren Birgitta Rasmusson.

Sjukdomen leishmanios ger i de flesta fall ytliga men svårläkta sår. Men hos 25 procent av de drabbade vandrar parasiten till inre organ som mjälte, lever och benmärg. Huvudsakligen är den en tropisk sjukdom, men på senare år har antalet infektioner i Sydeuropa ökat kraftigt, framför allt hos HIV-patienter vars immunförsvar är i olag.

Kontaktinformation
Åsa Holm, 013-222061, asaho@imk.liu.se
Birgitta Rasmusson, 013-222061, birra@imk.liu.se