Cancer i Sverige- tre nationella studier visar på uppväxtmiljöns betydelse
Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört förekomsten av cancer hos första och andra generationens invandrare i Sverige. Resultaten visar tydligt att livsstilsfaktorer under uppväxten har avgörande betydelse för risken att få cancer senare i livet. Resultaten presenteras i tre vetenskapliga artiklar i kommande nummer av International Journal of Cancer.
I två stora studier har cancerrisken bland första och andra generationens invandrare i Sverige analyserats för att spegla hur stort inflytande miljön under uppväxten har. Materialet baseras på uppgifter om alla som fötts i Sverige efter 1931 och deras föräldrar, sammanlagt 10,2 miljoner individer, som länkats till det svenska cancerregistret. 613 000 personer var första generationens invandrare, som invandrat till Sverige vid 20-30 års ålder. Av dessa har drygt 32 000 senare drabbats av någon form av cancer, de allra flesta efter minst tio års boende i Sverige. Fördelningen mellan olika typer av cancer, som varierar kraftigt mellan olika länder, liknar den som är förekommande i de respektive ursprungliga hemländerna. Resultaten tyder på att risken för att få cancer i de flesta fall “grundläggs” redan under uppväxtåren, både genom den direkta uppväxtmiljön och genom att livsmönster formas då. Den totala frekvensen av cancer liknade den svenska för invandrare från Norden, övriga Europa och USA, medan invandrare från andra delar av världen och framför allt från Asien hade ett jämförelsevis lägre antal fall av cancer.
Studien av andra generationens invandrare, omfattar knappt 600 000 svenskfödda personer med invandrade föräldrar. Resultaten av den analysen visar att de skillnader som finns mellan första generationens invandrare, beroende på skiljda uppväxtmiljöer och livsmönster, i stort sett helt försvunnit inom den svenskfödda andra generationen. De har i de flesta fall anammat det svenska “cancermönstret”. Detta stärker ytterligare uppgifterna om att de viktiga mönstren för risken att senare drabbas av cancer inpräntas under uppväxten.
Den stora utmaningen och möjligheten med studier liknande dessa med invandrare är att mer exakta miljöfaktorer och detaljer i livsmönster, som har betydelse för utvecklingen av olika typer av cancer, kan identifieras.
Analyser har även gjorts av hela materialet i familje-cancer-databasen, där cirka 90% är svenskar. Av dessa har över 600 000 föräldrar insjuknat i cancer och 92 000 av deras barn. Genom att jämföra cancerrisken med nära släktskap, gemensam uppväxtmiljö och delad livsmiljö som vuxen har betydelsen av arv och miljö för utvecklande av olika typer av cancer kunnat beräknas.
Femton vanliga former av cancer har studerats. Av dessa visade sig bara cancer i sköldkörteln ha ett klart samband med nära släktskap. För cancer i endokrina körtlar, testiklar, bröst, livmoderhals och melanom såg man en viss genetiskt påverkan, medan cancer i magsäck och leukemi knappast hade någon genetisk bakgrund. Att ha en gemensam livsmiljö som vuxen utan att ha haft en gemensam uppväxt, vilket kan studeras hos makar, innebär ofta samma kost- och tobaksvanor. Dessa hade störst effekt för cancer i magsäck och lunga, men även för cancer i urinblåsa och tjocktarm, helt i analogi med antagandet att vissa matvanor påverkar risken för cancer i mage och tarm, och att rökning ökar risken för cancer i lungor och urinblåsa.
De gener som identifierats inom familjer med många fall av cancer i bröstet, livmoderhalsen, tarmarna eller andra organ, anses bara kunna förklara en del av de familjära sambanden.
Sammanfattningsvis visar denna nationella studie att livsstilen är den absolut främsta faktorn för risken att få cancer.
För vidare information, kontakta:
Professor Kari Hemminki, Institutionen för biovetenskaper vid Novum, Karolinska Institutet, tel 08-608 9243, mail: kari.hemminki@cnt.ki.se
Källreferens:
Tre artiklar i International Journal of Cancer, 99 (2002), utkommer 10 maj men finns redan nu tillgängliga i nätversion: www3.interscience.wiley.com/cgi-bin/jtoc?ID=29331
· Kari Hemminki, Xinjun Li, Kamila Czene
Cancer risks in first-generation immigrants to Sweden. (Sid 218-228)
· Kari Hemminki, Xinjun Li
Cancer risks in second-generation immigrants to Sweden (Sid 229-237)
· Kamila Czene, Paul Lichtenstein, Kari Hemminki
Environmental and heritable causes of cancer among 9.6 million individuals in the Swedish family-cancer database (Sid 260-266)