Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Parkinson" i kronologisk ordning.
Patienter med neurodegenerativa sjukdomar går långsammare och tar kortare steg. Gångproblemen kopplas till kognitiv förmåga och kan påverka livskvaliteten, enligt en avhandling.
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.
Ett enkelt salivprov som spårar molekyler i hjärnan kan upptäcka alzheimer och parkinson – långt före symtom visar sig. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds universitet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
En molekyl i nanostorlek med grundämnet Niob kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Upptäckten ger hopp om nya behandlingar av bland annat alzheimer och parkinson.
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå.
Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. En ny metod som gör det möjligt att studera proteinernas interaktion med enskilda vesiklar i celler, har visat att membranets sammansättning spelar roll för hur mycket av proteinet som behövs för att göra skada.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.
När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen förknippas med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.
När proteiner i hjärnan bildar fällningar till olösliga aggregat kan sjukdomar som till exempel Alzheimers eller Parkinsons uppstå. En forskargrupp i Göteborg har kommit ett steg närmare till att förstå denna process.
Den kognitiva förmågan, det vill säga tänkandet, har större betydelse för överlevnaden vid Parkinsons sjukdom än vad som tidigare har antagits, visar forskning från Umeå universitet.
Kaffe- och tedrickare har ett skydd mot Parkinsons sjukdom. Personer som varit medvetslösa efter slag mot huvudet eller exponerats för bekämpningsmedel är däremot överrepresenterade bland Parkinsonpatienter. Det visar preliminära resultat från en stor europeisk studie.
