Forskning om insekter

När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.

Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens...

Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.

Många bin lever i sandig mark, men i takt med att städer växer kan deras livsmiljöer hotas. En studie som undersökt marklevande bin i ett område i Uppsala visar en dramatisk minskning av deras boplatser.

Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...

Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.

Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.

Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.

Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.

Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.

Varierade skogar och en stor mängd död ved krävs för att vissa skalbaggar ska må bra och bidra till biologisk mångfald. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

Anpassad skötsel av vägrenar får blommor, bin och fjärilar att trivas bättre. Men det finns begränsningar. Mycket trafik längs en väg motverkar den positiva effekten för pollinatörerna.

Med hjälp av artificiell intelligens och matematiska modeller över resmönster kan spridning av svåra infektionssjukdomar i Europa förutsägas. Beräkningarna kan underlätta åtgärder mot nya smittor, visar en avhandling vid Umeå universitet.

Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.

Forskare vet nu hur det fästingburna viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i kroppens celler. Det här är betydelsefullt för att kunna utveckla läkemedel mot den dödliga sjukdomen.