Forskare vet nu hur det fästingburna viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i kroppens celler. Det här är betydelsefullt för att kunna utveckla läkemedel mot den dödliga sjukdomen.
Krim-Kongo blödarfebervirus, eller CCHF-virus, sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen är allvarlig och idag saknas effektiva behandlingar.
I takt med klimatförändringar har sjukdomen spridit sig från Afrika och Mellanöstern till länder i Europa. Fästingarten som sprider sjukdomen har även observerats i Sverige.
Tar sig in via receptorer på celler
I en ny studie kan forskare visa att viruset tar sig in i kroppens celler via ett protein på cellytan, de så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Fakta om Krim-Kongo blödarfeber
Sjukdomen förekommer i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.
På senare år har sjukdomen även börjat sprida sig till nya geografiska områden, bland annat till Spanien och Frankrike. Den fästingart, Hyaloma, som bär på viruset och kan sprida sjukdomen, har även observerats i Tyskland och Sverige.
Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus hos personen som infekteras.
Vanliga symtom är feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan leda till organsvikt.
Resultaten har även bekräftats i tester på möss. De möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka som andra.
Upptäckten är ett viktigt steg på vägen mot utveckling av läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber, menar forskare bakom studien.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna i stället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi som är professor vid Karolinska Institutet i pressmeddelandet.
Fästingar sprids med flyttfåglar
Normalt tar det många år att utveckla ett läkemedel, men forskarna menar att covid-pandemin och vaccin mot sars-cov-2 visar att det kan gå betydligt snabbare.
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Fästingarna sprids med flyttfåglar och har redan hittats i Sverige. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Vetenskaplig studie:
Crimean-Congo Hemorrhagic Fever virus uses LDLR to bind and enter host cells, Nature Microbiology.