Det pågår en ständig debatt om att skolan måste förändras och anpassas till nya samhällsförhållanden. 1990-talet går till historien som ett av de mest reformintensiva årtionden i den svenska obligatoriska skolans historia. Skolan intar en nyckelroll i det framväxande informations- och kunskapssamhället. Omstruktureringen av skolsystem och skolor har blivit en internationell reformrörelse som betonat mål- och resultatstyrning, lokal flexibilitet, samverkan och självreglering.
Glaskonstnären Erika Lagerbielke har anställts som adjungerad professor i design med inriktning glasdesign vid Växjö universitet. Hon inleder omgående sitt arbete med att utveckla ämnesområdet vid universitetet och med att bygga ut utbildningen i ämnet.
I avhandlingen ”Electronic Structure and Reactivity of Adsorbed Metallic Quantum Dots” studerar fysikern Vanja Lindberg från Växjö universitet, en speciell sorts nanostrukturer, så kallade kvantprickar. Dessa kvantprickar är små öar, som under rätt yttre förutsättningar kan bildas naturligt på metallytor. Kvantprickarna kan ha olika storlek, form och fördelning på ytan, beroende egenskaper hos metallytan och på den experimentella proceduren. Det är också möjligt att successivt bygga kvantprickar atom för atom, genom att använda instrument som sveptunnelmikroskop, för att på så sätt kontrollera den exakta formen och storleken på strukturen. Eftersom elektronerna i en kvantprick är begränsade till en mycket liten volym kommer de endast att anta vissa speciella energinivåer, precis som i en atom. Man kallar därför ibland kvantprickar för konstgjorda atomer. På grund av sina speciella egenskaper har kvantprickar många intressanta tillämpningar inom områden som elektronik, materialteknik, medicinsk diagnostik, bioteknologi och kemisk katalys.
Diskussionsgrupper på Internet är virtuella mötesplatser som sammanför människor med liknande intressen från hela världen. Textbaserade gruppdiskussioner i cyberrymden är dock inte helt oproblematiska. Bristen på icke-verbala signaler som kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall gör att missförstånd och verbala konflikter lätt kan uppstå. Konflikthantering i elektroniska diskussionsgrupper är föremål för en ny avhandling från Växjö universitet.
I avhandlingen ”Hechaluz – en rörelse i tid och rum” undersöker historikern Malin Thor en av de få flyktingkvoter – chaluz-kvoten – som etablerades i Sverige under 1930-talet för att hjälpa Europas förföljda judar genom att erbjuda dem en temporär fristad i Sverige. Undersökningen är den första systematiska studien av chaluz-kvoten och den sionistiska pionjära rörelsen Hechaluz verksamhet i Sverige 1933-1943.
Med anledning av skogskatastrofen i Götaland inbjuder vi till en hearing för media med södra Sveriges största forskargrupp inom skogs- och träforskningen, verksam vid Växjö universitet, mitt i Kronobergs län.Tid: Fredag 14 januari klockan 09.00-10.00Plats: Trähuset (hus M), Lückligs plats 1
Traditionellt har skolmisslyckanden setts ur ett vuxet, samhälleligt perspektiv och har kommit att definieras som skolavbrott och/eller låga betyg. Det är de vuxna som har haft tolkningsföreträde, när det gäller att definiera hur ett misslyckande i skolan skall förstås. Statliga rapporter och vetenskapliga undersökningar ger oss fortlöpande information om hur många elever som hoppar av skolan, orsaker till studieavbrott och andra variabler som är statistiskt mätbara. Vad statistiken inte låter oss veta, är hur eleverna själva definierar och beskriver sina upplevelser av skolmisslyckande. Pedagogen Carina Henrikssons avhandling ”Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience” erbjuder en alternativ förståelse av problemet; misslyckanden som upplevelse i klassrummet utifrån elevernas perspektiv.
Vad har 1970-talets samhällsarbete med dagens utvecklingspartnerskap i EU att göra? I avhandlingen ”Samhällsarbete i Norden. Diskurser och praktiker i omvandling” klargör socionomen Päivi Turunen detta i form av en internationell kunskapsöversikt och en empirisk studie av samhällsarbete på nationell, kommunal och projektnivå i Norden. Avhandlingen belyser samhällsarbetets omvandling från 1800-talets settlementarbete till dagens lokala projekt under en mängd beteckningar som socialt kapital, social ekonomi, partnerskap, storstadsarbete, tredje sektornslösningar etc.
Många företag väljer att köpa standardiserade system för kalkylering och uppföljning av sina prestationer i det som kallas BSc eller balanserade styrkort. Risken med dessa system är att de inte blir tillräckligt anpassade till de olika företagens förutsättningar. Rolf G Larsson vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet, visar i en ny avhandlingmöjligheten att utveckla modeller för ABC-kalkyler och styrkort med hjälp av prototyping. I studien ingår tre småländska företag och organisationer; Gunnebo Fastening i Gunnebo, Kinnarps Granstrandsfabriki Skillingaryd samt Västerviks kommuns barnomsorg och skola.
Rektorerna vid Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet vill bygga en gemensam stark forsknings- och utbildningsmiljö för att hålla en fortsatt hög kvalitet och öka konkurrenskraften. För att utreda möjligheterna till fördjupat samarbete har Hans Odenö, Linköpings universitet och tidigare rektor för Mälardalens högskola, tillsatts som projektledare för ett projekt som pågår till hösten 2005. Projektet ska resultera i ett beslutsunderlag hösten 2005 till lärosätenas styrelser som i sin tur fattar beslut om vilka förslag till samordning som ska genomföras.
I debattskriften Artbevarande nödvändigt – men hur? diskuterar professor Mårten Bendz strategin för att bevara utrotningshotade arter och föreslår ett annat arbetssätt än hittills. Förslaget är att vi i Sverige inriktar oss på de arter som vi har ansvar för, och överlåter åt andra länder att ta ansvar för sina arter. Detta skulle enligt författaren både bli effektivare och mycket, mycket billigare för landet.
Sveriges ekonomi som domineras av industriföretag är för sin utveckling helt beroende av att dessa är internationellt konkurrenskraftiga. Professor Anders Pehrsson, har studerat 173 svenska tillverkande företag på den tyska marknaden och identifierat kännetecken för lyckade etableringar. Studien har nu publicerats av den ledande brittiska vetenskapliga tidskriften Management Decision.
Sexualbrott mot barn under 15 år har ökat de senaste 20 åren. Om detta betyder att brotten verkligen blivit fler eller om anmälningsbenägenheten har ökat vet vi inte. Brotten är många gånger så ofattbara att en vanlig reaktion bland allmänheten är att dessa personer har förbrukat sin rätt att vistas i samhället och bör låsas in för all framtid. I Sverige finns emellertid inga livslånga straff. Tanken är att alla ska ut i samhället igen. Det är den rättspsykiatriska vården som får i uppdrag från svensk domstol att omhänderta alla patienter som blir överlämnade till vård och däribland också personer som begått sexuella övergrepp mot barn. Vårdandet av dessa personer är föremål för en doktorsavhandling från Växjö universitet ”Att vårda på uppdrag kräver visdom” av vårdvetaren Reet Sjögren.
Sekelslutets tre decennier har kallats den tredje industriella revolutionen. Globalisering, ny digital teknik (IT) och förändrade sätt att organisera produktionen är typiska inslag i den nya industrikapitalistiska fasen. I avhandlingen ”Produktion och arbete i den tredje industriella revolutionen” undersöker historikern Staffan Stranne hur ägande, teknik och organisation har förändrats i tillverkningsföretaget Tarkett Sommer AB i Ronneby.
Under 1900-talets första decennier var den svenska köttmarknaden väldigt heterogen till sin karaktär och bestod huvudsakligen av offentliga slakthus, bodslaktare på landsbygden och mekaniserade svinslakterier. De sistnämnda anläggningarna, och då närmare bestämt de bondekooperativa slakterierna, står i fokus för historikern Lars Hanssons avhandling ”Slakt i takt” som läggs fram för disputation vid Växjö universitet den 7 maj. Avhandlingen är en studie av klassrelationer inom slakteriindustrin.
Hur starkt kan val av underhåll kopplas till ett företags lönsamhet? Om ett företag kan välja och implementera den mest kostnadseffektiva underhållsstrategin, vad skulle detta kunna generera i vinst? I en ny avhandling från Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet, analyserar systemekonomen Imad Alsyouf betydelsen av underhåll i svenska företag.
Sommaren 1944 skickades Raoul Wallenberg som representant för svenska utrikesdepartementet till Budapest med uppdraget att rädda ungerska judar som hade anknytning till Sverige. Hans räddningsaktion har gått till eftervärlden som en av de största humanitära räddningsinsatserna någonsin. Raoul Wallenberg sägs ha räddat inte mindre än 100 000 judar. Men var detta möjligt? Raoul Wallenbergs räddningsaktioner är föremål för historikern Attila Lajos avhandling ”Hjälten och Offren” som läggs fram för disputation vid Växjö universitet den 12 mars.
Hot och våld i vården förekommer dagligen och utgör ett betydande problem för alla inblandade. Medias rapportering om patienter som blivit hotfulla och våldsamma i vårdsituationer blir allt vanligare, samtidigt som kunskapen inom området är begränsad. I en ny avhandling från Växjö universitet riktar forskaren i vårdvetenskap Gunilla Carlsson intresset mot den psykiatriska vården och vårdmöten som präglas av hot eller våld. Avsikten är att lyfta fram, analysera och beskriva våldsamma möten med grund i hur de upplevs av såväl vårdare som patienter.
I sin doktorsavhandling ”Fri att konkurrera, skyldig att producera” visar historikern Hans Dahlqvist att SAF på intet sätt var någon politiskt neutral organisation. Föreningen bedrev från första början en självpåtagen kamp för friheten mot socialismen.
I avhandlingen ”Modernitet och intermedialitet i Erik Asklunds tidiga romankonst” undersöker litteraturvetaren Mikael Askander det moderna svenska samhällets framväxt under 1930-talet, så som det skildras i Asklunds romaner från detta decennium. Tyngdpunkten i avhandlingen ligger dels på Asklunds gestaltning av moderniteten, dels på romanernas relation till andra konst- och medieformer som film, musik och bildkonst.
