Butiksanställda som inte följer de sociala normer som uppstått under coronapandemin ses som mindre kompetenta och vänliga. Samtidigt gör en respons med ilska och förakt det mindre troligt att normbrytare förändrar sitt beteende. Det visar en ny studie från Handelshögskolan i Stockholm.
Onlinehandeln har ökat under corona och för många svenska små och medelstora företag lockar den internationella marknaden med nya kundgrupper. Men det finns inget enhetligt recept för att lyckas internationellt, menar forskare vid Handelshögskolans Center for Retailing.
Hur vi människor beter oss under en pandemi är centralt för hur väl vi klarar oss ur den. Så hur kan en liten knuff påverka vårt beteende i rätt riktning? Forskaren Nurit Nobel förklarar vetenskapen bakom att uppmuntra bra beteenden – och hur det kan hjälpa oss i coronatider.
Ökad näthandel och lokal shopping, mer närproduktion och större fokus på hållbarhet. Detta kan bli några konsekvenser av hur detaljhandeln påverkas av corona-krisen spår forskaren Jonas Colliander, vid Handelshögskolan i Stockholm. För företagen handlar det om att snabbt kliva in i det nya normaltillståndet.
Världen över har vår rörelsefrihet begränsats på olika nivåer i ett försök att sakta ner spridningen av covid-19. Men somliga verkar ha det svårare än andra att hålla distansen. Socialpsykologi kan hjälpa oss att förstå varför vissa av oss inte följer rekommendationerna.
Efterfrågan på ledarskap är alltid som störst i samband med kriser. Men vad kännetecknar ett starkt ledarskap? Det som utövas i Sverige under coronakrisen bygger på en stor tilltro till människors förmåga att ta eget ansvar. Två forskare från Handelshögskolan i Stockholm tittar närmare på varför ledarskapet i Sverige skiljer sig från resten av världen.
Tre av fyra svenskar vill se fler åtgärder för att minska spridningen av covid-19. Två av fem är positiva till ett tillfälligt utegångsförbud i städer. Det visar en ny undersökning vid Handelshögskolan i Stockholm.
Hur har svenskarna förändrat sitt beteende under coronakrisen? Ett nytt forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm avslöjar våra rörelse- och hamstringsmönster över de senaste – och kommande – veckorna.
Hur får man folk att följa regeringens rekommendationer och råd i corona-tider? Använd influencernas enorma genomslag, anser forskaren Jonas Colliander, Handelshögskolan i Stockholm.
Hamstrar du toalettpapper eller bunkrar paracetamol för att klara dig igenom hela coronakrisen? Du är inte ensam. Ekonomiprofessorn Richard Wahlund förklarar psykologin bakom vårt behov av att bunkra i kristider.
Hur människor avbildas i marknadsföring påverkar konsumenternas reaktioner, visar en doktorsavhandling från Handelshögskolan i Stockholm. Bilder på huvudlösa kvinnliga modeller ger positiva effekter på attityder och köpintentioner hos kvinnliga konsumenter. Däremot har bilder på huvudlösa manliga modeller negativa effekter.
I slutet av 1990-talet introducerades mikrolån som ett effektivt sätt att bekämpa världens fattigdom. Sättet att utvärdera mikrolån har förändrats kraftigt sedan dess och uppmuntrar alltmer till företagslika modeller, visar Sofia Nilsson Altafi i en avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.
Familjeföretag presterar bättre ur miljösynpunkt när familjen har flera döttrar, visar Kristoffer Milonas vid Handelshögskolan i Stockholm i sin doktorsavhandling.
I sin tredje bok berättar Erik Modig vid Handelshögskolan i Stockholm, hur olika typer av kommunikation påverkar vårt beslutsfattande. Boken bygger på Erik Modigs forskning om reklamkreativitet, konsumentpsykologi och studier kring hur hjärnan processar information.
Platsberoende dataspel kan förmå hela familjer att spara elektricitet. Det visar forskaren Mattias Svahn i en doktorsavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.
Innovation har blivit synonymt med framgång. Samtidigt är innovationsprojekt riskfyllda, särskilt om man inte lyckas balansera kundernas önskemål med ägarnas lönsamhetskrav. Långt ifrån alla projekt blir därför framgångsrika.
I avhandlingen ”Ideology Being Governed: Strategy Formation in Civil Society”, har Stefan Einarsson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, undersökt hur strategier växer fram inom idébaserade rörelser. Avhandlingen är baserad på IOGT-NTO-rörelsen och studerar rörelsens utveckling från 1970 till 2009.
De tre ledande bankerna i Norden och Baltikum, Nordea, SEB och Swedbank har gemensamt grundat stipendieprogrammet ”Key to Success” för studenter vid Stockholm School of Economics in Riga (SSE Riga). Var och en av de tre bankerna bidrar med 1 miljoner kronor per år under en femårsperiod, totalt 15 miljoner kronor.
Beror de senaste årens kaos i tågtrafiken på avregleringen av transportsektorn? Nej, hävdar ekonomie doktor Gunnar Alexandersson. I en ny skrift, Den svenska buss- och tågtrafiken. 20 år av avregleringar, redogör han för avregleringen av transportsektorn och dess effekter.
Lena Bjerhammar skriver i en ny avhandling från Handelshögskolan i Stockholm om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till.