Rörelse på recept bra för barn, enligt skolsköterskor

De flesta barn motionerar inte en timme om dagen som Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar. Samtidigt ökar intresset för fysisk aktivitet på recept, se faktaruta.

Emelie Wiklund, doktorand vid Malmö universitet, forskar på fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar och har intervjuat skolsköterskor i ämnet.

– Skolsköterskor identifierar barn och ungdomar som har en låg fysisk aktivitetsnivå och förskriver recept på träning till barnen. Recepten förskrivs på tre månader och följs sedan upp.

Viktigt att hitta det barnen gillar

Emelie Wiklund säger att ”fysisk aktivitet på recept” framför allt har använts till vuxna och att det ännu inte finns mycket forskning om metoden med avseende på barn.

Vad gäller barn är det extra viktigt att receptet verkligen skräddarsys för varje barn, säger hon. Aktiviteten som de peppas att hålla på med måste vara något de gillar – och som vuxna kan hjälpa till med. Barnen behöver vuxna som stöttar dem.

– Samarbetet med föräldrarna är otroligt viktigt för att receptet ska fungera. Det är väldigt viktigt att de själva kan påverka vilken fysisk aktivitet de kan utöva. Det skiljer sig lite från tidigare forskning på vuxna. För barn är det särskilt betydelsefullt att få vara med och bestämma, säger Emelie Wiklund.

Kan bli förändring för hela familjen

Barn utövar också andra typer av aktiviteter jämfört med vuxna, fortsätter Emelie Wiklund. Om barnet tycker om att hoppa studsmatta kan det vara en möjlighet, till exempel.

– Varje recept är unikt och det kan handla om att en förälder följer med till en fotbollsplan och sparkar boll med barnet eller besöker en lekplats. Det kan också vara besök på badhus eller organiserad föreningsidrott. Att aktiviteten är på recept innebär att den är strukturerad och följs upp av skolsköterskan. Det kan bli en livsstilsförändring för hela familjen även om det bara är barnet som har fått receptet.

Går att nå de minst aktiva

Metoden är ännu inte så vanlig i kommunerna. Större kännedom kan leda till att vårdnadshavare själva tar kontakt och får recept på träning som barnen kan göra hemma, enligt Emelie Wiklund. Det vanligaste är annars att behovet upptäcks på barnets hälsosamtal med skolsköterskan. Det kan också vara idrottslärare som ser ett behov.

– Det som är intressant är att man kan nå de barn som är minst fysisk aktiva, forskning visar att de barnen inte söker sig till organiserad idrott. Detta blir ett viktigt komplement till det.

Kostnad kan hindra

De intervjuade skolsköterskorna lyfter också fram utmaningar med receptet. Individanpassningen kan göra att mindre kommuner inte alltid kan erbjuda rätt aktivitet för barnet på orten. I ekonomiskt utsatta områden kan kostnader vara ett hinder, som kostnader för att köra till träning eller köpa utrustning. Det kan också vara ett problem om området i sig inte känns tryggt för ett barn att vistas i.

Tidsbrist för skolsköterskorna är också en hindrande faktor. Mer avsatt tid för skolsköterskorna att arbeta med ”fysisk aktivitet på recept” och mer samarbete med idrottslärare och skolfysioterapeuter med expertkompetens skulle kunna resultera i en ökad användning av metoden.

Ingen quick fix

Fysisk aktivitet på recept är en dörröppnare så länge förutsättningarna finns, menar Emelie Wiklund.

– Det är ingen quick fix utan idogt arbete där barnets levnadsvillkor måste beaktas. När man väl når fram finns det bra möjligheter för barn att öka sin fysiska aktivitet som de kanske inte hade gjort annars.

Kontakt:

Emelie Wiklund, doktorand vid Malmö universitet
emelie.wiklund@mau.se