Artikel från GIH

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Personer som är fysiskt aktiva på jobbet har ofta sämre kondition än stillasittande kontorsarbetare, som tränar på fritiden. Forskare har undersökt hur det här hänger ihop.

Daglig fysisk aktivitet på arbetet har inte alltid har samma positiva hälsoeffekter som träning utanför jobbet. Det här har kallats för en fysisk aktivitetsparadox, som forskare vid Gymnastik-och idrottshögskolan, GHI, har tittat närmare på i en studie.

Högre intensitet under kortare tid

Bakgrunden är att de fysiska aktiviteterna skiljer sig åt. Fysisk aktivitet på fritiden kännetecknas ofta av självvald konditionsstärkande träning med lite högre intensitet. Träningen sker under kortare tid, cirka 30 till 60 minuter, och utrymme finns för återhämtning mellan träningspassen.

Med fysisk aktivitet på jobbet är det nästan helt tvärtom. Den pågår under längre period och är inte självvald. Rörelserna kan även vara statiska eller begränsade. Möjligheterna till återhämtning är dessutom begränsade.

– Många som har ett fysiskt krävande arbete tänker att man tränar och får bättre kondition genom aktiviteten på arbetet, men det kan vara så att intensiteten är för låg för att förbättra konditionen, säger doktoranden Daniel Väisänen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Hälsoprofilbedömningar har jämförts

Forskarna har tittat på data från 50 000 hälsoprofilbedömningar med konditionstest som utfördes mellan 2015 och 2020. De jämfördes sedan med tidigare publicerade data kring olika yrkens konditionskrav.*

* En tillräckligt god kondition definierades som att den genomsnittliga arbetsbelastningen under en dag inte ska överstiga 30 procent av maximal förmåga.

Resultatet visar att bland personer med mer fysiskt krävande yrken – till exempel jobb inom bygg, tillverkning och städning – har bara var fjärde till varannan tillräckligt god kondition för att klara de krav yrket innebär.

– Bland mindre fysiskt krävande yrken med främst skrivbordsarbete, så hade nio av tio en tillräckligt god kondition. Man ska se detta som en ungefärlig uppskattning, och mer forskning behövs för att bekräfta beräkningarna, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GHI.

Förbättrad kondition behöver prioriteras

Mer forskning behövs också för att kunna slå fast att det verkligen rör sig om en paradox, men studien belyser betydelsen av bra kondition för att långsiktigt klara av ett fysiskt krävande arbete.

Forskarna menar att förbättrad kondition hos personer som har en för låg kondition behöver prioriteras för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv.

En del studier har testat att lägga till extra träning för yrkesgrupper med fysiskt ansträngande jobb, men resultaten har inte varit entydigt positiva. Insatserna når dessutom inte de personer som behöver dem mest.

Anpassa aktiviteter

En metod, som prövas i bland annat Danmark, är att i stället anpassa den fysiska aktiviteten på arbetet och göra den mer hälsosam. Det gör man genom att få den att likna den fysiska aktivitet som sker på fritiden – med mer återhämtning, mer högintensiva inslag och med mindre statisk belastning.

– Vår förhoppning är att det också ska väcka arbetsgivarnas intresse för hur man på bästa sätt kan uppmuntra och skapa förutsättningar för sina medarbetare till hållbar hälsa i fysiskt utmanande arbetsmiljöer, säger forskaren Sofia Paulsson.

Studie:

Revisiting the physical activity paradox: the role of cardiorespiratory fitness in workers with high aerobic demands, Scandinavian Journal of Public Health.

Kontakt:

Elin Ekblom Bak, högskolelektor vid Gymnastik-och idrottshögskolan, elin.ekblombak@gih.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera