Ensam människa sitter vid ett hav
Bild: Clement Falize/Unsplash
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Betablockerare används främst för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Men medicineringen tycks också dämpa aggressivitet och minska risken för våldsbrott. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Betablockerare är läkemedel som sänker blodtrycket genom att blockera effekten av hormoner som adrenalin. Medicinen används för att behandla flera olika tillstånd, däribland högt blodtryck, hjärtsvikt och ångest.

Läkemedlet har även föreslagits fungera för klinisk depression och aggression, men vissa studier har funnit en koppling till ökad självmordsbenägenhet och resultaten är motstridiga.

Samband undersöktes i studie

I en ny studie från Karolinska institutet har forskare undersökt sambandet mellan betablockerare och sjukhusinläggning för psykisk ohälsa, självmordsbenägenhet, självmord och anmälningar för våldsbrott.

I studien ingår 1,4 miljoner personer i Sverige. Forskarna jämförde perioder med och utan betablockerare hos samma individ under åtta år. Genom detta kunde forskarna kontrollera för faktorer som kan påverka sambanden, till exempel genetik eller sjukdomshistoria.

Sätt att hantera aggression

Resultatet visar att perioder med medicinering var förknippade med 13 procent lägre risk att bli åtalad för våldsbrott. Men eftersom det är en observationsstudie bör slutsatser om orsakssamband tolkas med försiktighet.

– Om resultaten bekräftas i andra studier, inklusive randomiserade kontrollerade studier, kan betablockerare övervägas som ett sätt att hantera aggression hos individer med psykiatriska diagnoser, säger Yasmina Molero, forskare vid Karolinska institutet.

Koppling till sjukdomsvistelse

Användning av betablockerare var också kopplad till åtta procent lägre risk för sjukhusvistelse på grund av psykisk ohälsa.

Forskarna såg också att risken att behöva behandling för självmordsbenägenhet, eller dö i självmord, ökade med åtta procent.

Sambanden är dock inte tydliga.

– Risken för sjukhusvistelse och självmordsbenägenhet varierade beroende på psykiatrisk diagnos och tidigare psykiska problem, men också på svårighetsgraden och typen av hjärtproblem som betablockerarna användes för att behandla. Det tyder på att det inte finns några kopplingar mellan betablockerare och dessa utfall, säger Yasmina Molero.

Hjärtproblem kan ligga bakom depression

Tidigare forskning har kopplat allvarliga hjärthändelser till en ökad risk för depression och självmord. Det kan tyda på att de psykiska besvären och andra funktionsnedsättningar som är förknippade med allvarliga hjärtproblem – snarare än behandlingen med betablockerare – ökar risken för allvarlig psykisk ohälsa, enligt forskarna.

Vetenskaplig studie:

Associations between β-blockers and psychiatric and behavioural outcomes: A population-based cohort study of 1.4 million individuals in Sweden, Plos Medicine.

Kontakt:

Yasmina Molero, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, yasmina.molero.samuelson@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera