De är fattiga i Sverige trots att de jobbar

ArbetslivEkonomiJämställdhetMigration och integration

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De som arbetar och trots det lever i fattigdom har länge varit ensamstående kvinnor. Men numera är det utrikesfödda män som dominerar, enligt en studie från Göteborgs universitet.

Man kan jobba, men ha så små hushållsinkomster att man räknas som fattig, “arbetande men fattig”. Andelen arbetande men fattiga i Sverige har legat på ungefär samma nivå, 1,5–2 procent av befolkningen, under lång tid.

Män fattigast trots jobb

Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har tidigare varit de som varit fattigast trots att de jobbat. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att en förändring har skett.

Utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år är de som numera lever på minst marginaler trots jobb.

För att ingå i kategorin “arbetande men fattig” ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.

Fångar dem som huvudsakligen arbetar

I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Där har främst yngre personer och studenter som jobbar extra framstått som de som är arbetande men fattiga.

– Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen.

Fastnar i låga inkomster

Studien har följt utvecklingen från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra människor och hushåll under lång tid går det också att se hur många som stannar i fattigdom. Få kommer ur fattigdomen, enligt forskarna.

– Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster, säger Birgitta Jansson, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Framgångar i jämställdhetspolitiken men misslyckanden i integrationspolitiken kan förklara en del av resultaten, menar forskarna.

– Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.